Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Nytt
centralfängelse.
den, som kan bliva en följd av uppförandet där av en nybyggnad för en
planerad sinnessjukavdelning. Visserligen lärer föreligga möjlighet att
få fängelseområdena såväl i Malmö som å Härianda utvidgade genom
inköp av vissa intill fängelserna gränsande områden, av vilka det invid
Härianda belägna redan arrenderas av fångvården. Men på grand av
belägenheten av de områden, som sålunda kunna komma ifråga till
förvärv, torde man kunna utgå ifrån, att de skulle komma att i inköp
betinga synnerligen höga summor. Härtill kommer att, enligt verkställda
undersökningar, grundförhållandena på de områden vid Härianda, som
kunna ifrågasättas som byggnadsplats, äro mindre tillfredsställande oeh
— även om de ej lägga absolut hinder i vägen för bebyggelse — dock äro
ägnade att i avsevärd grad fördyra byggnadskostnaderna. Beträffande
både Malmö och Härlandafängelserna föreligga dessutom de skälen mot
deras utbyggnad i en utsträckning, som skulle kunna i någon större mån
tjäna koncentrationstanken, att dels respektive städer — Malmö och
Göteborg — numera så utvidgats, att fängelserna äro omslutna av tät
bebyggelse, dels ock fängelserna, ehuru de äro förlagda till folkrika trakter, dock
äro belägna i sådana mera periferiska delar av landet, att de föga lämpa
sig som »riksfängelser» med fångklientel hämtat från hela landet, således
fängelser av en typ, som, enligt vad i det följande kommer att närmare
utvecklas, måste betraktas som ett önskemål att få till stånd.
Vidkommande till sist Långholmen, vars bibehållande som fängelse
torde få anses vara för överskådlig framtid fastslaget genom 1930 års
riksdags beslut i frågan (se statsutskottets utlåtande nr 48 och
riksdagsskrivelsen nr 119), så fyller detta fängelse visserligen i hög grad
fordringen på central belägenhet, men saknar fullständigt varje möjlighet till
utvidgning. Härtill kommer, att Långholmsfängelset redan nu är och
även efter de ändringar av detsamma, som i det följande komma att
föreslås och genom vilka dess utrymme för fångförvar skulle något minskas,
fortfarande skulle vara i största laget för att stå under en och samma
persons chefskap och i önskvärd grad lämna möjlighet till en mera
individuellt lagd fångbehandling.
Den sålunda gjorda undersökningen ger vid handen, att en
koncentration av vårt nuvarande fängelseväsen icke kan äga rum utan
nybyggnad av åtminstone ett större centralfängelse. Detta resultat
överensstämmer med den syn på spörsmålet, som vederbörande
departementschefer åren 1919 och 1920 haft enligt de yttranden av dem, som ovan
(sid. 4) refererats. Att genom ett dylikt nytt fängelses tillkomst — men
också endast därigenom — möjlighet skapas att, åtminstone i någon
nämnvärd utsträckning, företaga indragningar och förändringar med
avseende å våra nuvarande, runt landet spridda smärre
fångvårdsan-stalter, torde tydligt framgå av vad redan förut (ovan sid. 88—90) anlörts
i fråga om det nuvarande platsutrymmets förhållande till fångantalöt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
