Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerman, Åke - Åkerman, släkt - 1. Åkerman, Joachim - 2. Åkerman, Fredrik - 3. Åkerman, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerman
504
Åkerman
fysiologi, genetik, växtförädling,
sort-och kvalitetsfrågor. Därjämte märkas
”Svalöf 1886—1946. History and
Present Problems” (1948, tills, med O.
Tedin oeli K. Fröier) samt det av Å.
i samarbete med Fr. Nilsson och N.
Sylvén redigerade standardverket
”Svensk växtförädling” (1—2, 1951).
Han fungerade som prisdomare vid
ett stort antal spannmåls- och
utsä-desutställningar. — Ä. invaldes i
Lantbruksakad. 1928 (v. preses från
1950) och i Ing. vet. akad. 1944 samt
tillhörde flera andra in-och utländska
lärda samfund. Som erkänsla för sina
utomordentliga insatser inom
jordbruksforskningen blev Å. 1950
hedersdr vid Hochschule für Bodenkultur i
Wien och 1953 agronomie hedersdr
vid Lantbrukshögskolan samt erhöll
1955 Lantbruksakad: s
Nilsson-Ehle-medalj. — Gift 1915 med Hildur
So-nesson. A. M—ng
Åkerman, släkt, vars äldste med
visshet kände stamfar var kanslisten
i Stockholm, sedermera borgmästaren
i Viborg Eric Å. (f. 1653, f 1739), far
till kyrkoherden i Ystad Richard Å.
(f. 1688, f 1729) och kaptenen och
re-gementskvartermästaren vid
Bohusläns dragonreg. Eric Helmich Å. (f.
1690, f 1763). — En son till Richard
k., kyrkoherden i Kärrstorp, Malmöh.
län, Joachim Petei- Å. (f. 1727, f
1799), blev farfar till prof. Joachim
Ä. (Å. 1), vars son, generaldir.
Richard Å. (Ä. 3), blev far till
generallöjtnanten Joachim k. (Ä. 4). Söner
till den sistn. äro chefen för
Försvarsstaben generalmajoren Richard k.
(k. 7), verkst. dir. i Sv.
teknolog-fören., civilingenjören Oscar Magnus
Joakim Å. (f. 1899) oeh översten oeh
chefen för Älvsborgs reg. Karl Gustav
k. (f. 1901). — Bland sönerna till
ovannämnde Eric Helmich k. märkas
kornetten Gerhard Richard Å. (f.
1734), farfars far till skulptören Bror
Morgan Verner Å. (f. 1854, f 1903),
främst känd för sina barn- och
kvinnofigurer samt porträttbyster, och
landskamreraren i Göteborg Fredrik
Magnus Å. (f. 1754, f 1830). Bland
den sistn:s söner märkas presidenten
Fredrik Å. (k. 2), som 1843 adlades
med bibehållet namn och själv slöt
sin ätt, och bruksägaren, smidesdir.
vid Jernkontorets stat August Å. (f.
1802, f 1840). En äldre son till
honom, grosshandlaren i Stockholm
Victor Ä. (f. 1835, f 1916), blev far till
kanslirådet i Försvarsdep. Gunnar
August Ä. (f. 1877). Bruksägaren
August Å:s yngste son, envoyén Henrik
k. (f. 1840, f 1905), blev far till prof.
Gustaf Å. (k. 5) och prof. Johan Ä.
(Ä. 6).
1. Åkerman, J oachim, fysiker,
kemist, ämbetsman, f. 28 jan. 1798 i
Joachim Åkerman (1).
Källs-Nöbbelövs skn, Malmöh. län, f
3 april 1876 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Richard Abraham Å. och
Ulrika Gosselman. — Ä. blev student
1813 och fil. mag. 1820 vid Lunds
univ. samt var där docent i fysik
1823—25, adjunkt i detta ämne oeh
custos machinarum 1825—27 och tf.
prof, i fysik och astronomi 1827. Han
blev sistn. år adjunkt i kemi vid det
nygrundade Teknologiska inst. i
Stockholm och var 1827—38 prof, i
tekn. kemi där samt 1839—45 förste
lärare vid och föreståndare för
Bergsskolan i Falun. Är 1845 återkallades
han till Teknologiska inst., vilket han
som dess tf. dir. nyorganiserade.
Hans förslag att sammanslå
Bergsskolan med Teknologiska inst. mötte
emellertid motstånd i
Brukssoeiete-ten, och han återvände därför 1848
till föreståndarbefattningen i Falun;
planen genomfördes senare (1869). Ä.
utnämndes 1853 till överdir. för
Mynt-och kontrollverken; detta ämbete
innehade han till sin död. I studiesyfte
gjorde han en resa till Tyskland och
Frankrike 1833—34. Han invaldes i
Vet. akad. 1835 och i Lantbruksakad.
1846. Bland hans uppdrag märkes, att
han var led. av styr, för Teknologiska
inst. från 1857 och av 1869 års
kommitté för utredning av frågan om
förändring av rikets myntväsen. Som
varm blomstervän tillhörde han 1832
stiftarna av Sv. trädgårdsfören., vars
ordf, han blev 1857; det var till stor
del hans förtjänst, att fören:s
trädgård flyttades från barnhustomten
vid Drottninggatan till Rosendal på
Södra Djurgården. —• Ä. hade
grundliga kunskaper och praktisk blick
och var en outtröttlig främjare av
upplysning och utveckling på olika
industriella områden. Han gjorde en
betydande insats vid Bergsskolan bl. a.
genom att införa en mer
vetenskap
ligt betonad undervisning. Som
överdir. deltog han aktivt i utarbetandet,
av nya reglementen och stadgar för de
båda verken. Han utgav
”Elementarkurs i kemien” (1831; 2:a uppl. 1835),
”Föreläsningar i kemisk technologi”
(1—2, 1832) samt några fysikaliska
och tekn. avh. ss. ”De
hufvudsakli-gaste förbättringarne af svenska
jern-handteringen under sista decennium”
(Vet. akad:s öfversigt 1848).
Därjämte redigerade han Tidskr. för sv.
bergshandteringen 1S43—45 och
Jernkontorets annaler (ny serie) 1846—
52. I sina talrika uppsatser i sistn.
tidskr. arbetade han bl. a. för
införande av lancashiresmide och de
ek-manska gas-vällugnarna. — Gift 1836’
med Anna Charlotta Wihlborg. ■—
Litt.: biografi i Ny illustrerad tidn.
1876. S. L.
2. Åkerman, Fredrik, jurist,
ämbetsman, f. 16 dec. 1800 i Göteborg,
f 2 maj 1877 i Stockholm. Föräldrar:
landskamreraren Fredrik Magnus Å.
och Ingeborg Oterdahl. — Efter
juridiska studier oeh ex. i Uppsala blev
Ä. 1818 e. o. kanslist i K. M:ts kansli
för att följ, år antagas som
auskultant i Svea hovrätt. Han befordrades
till e. o. fiskal i hovrätten 1825, blev
ord. hovrättsfiskal s. å., assessor 1832
och hovrättsråd 1840. Är 1842
utnämndes han till landshövding i
Väs-ternorrl. län. Han adlades 1843.
Under sin landshövdingetid gjorde Ä. sig
känd för sitt stora intresse för
jordbruket. År 1851 lämnade han
emellertid landshövdingeämbetet då han
kallades till president i Bergskollegium
samt blev vidare 1857, när
Bergskollegium upphörde som självständigt
ämbetsverk, president i
Kommerskollegium, från vilken befattning han
avgick 1866. Å. var vidare vald
fullmäktig i Jernkontoret 1834—41 samt dir.
för Lantbruksakad. 1856—57. Vid
sidan av sin övriga verksamhet deltog
Å. tidvis aktivt i politiken och utgav
1844 av trycket ”Förslag till svenska
representationssättets ombildning”.
Han var moderat konservativ och var
före och under riksdagen 1865
verksam för att understödja det vilande
förslaget till representationsreform.
— Gift 1835 med Henriette Josephine
Benedicks. L. T—r
3. Åkerman, Anders Richard,
metallurg, ämbetsman, f. 10 april
1837 i Stockholm, t 23 febr. 1922
därstädes. Son till Å. 1. — Ä. avlade
studentex. vid Uppsala univ. 1855 och
bergsex. där 1860 samt genomgick
Bergsskolan i Falun 1861—62. Han
blev auskultant i Kommerskollegiets
avd. för bergsärenden 1860 och
stipendiat på Jernkontorets
metallurgiska stat 1864 samt var red. för
Jernkontorets annaler 1868—91. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
