- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
459

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Yngström, Carl Johan - 2. Yngström, Lars - Yngvar, konung - 1. Ysander, Fredrik - 2. Ysander, Torsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yngström

459

Ysander

Carl Johan Yngström.

bildat aktiebolag, benämnt
Villings-bergs ab. År 1906 försålde lian
Vil-lingsbergs ab:s tillgångar med
undantag av ölsboda. — Y. var en
brukspatron av gamla stammen och
ansågs på sin tid som en av
Bergslagens skickligaste bruksidkare. Han
var en klok och kraftfull man, som
i nära femtio år för egen räkning
ledde bruksskötsel och drev
järnhantering samt dessutom var
”eftersökt som bruksrådgivare i hårda
tider och svåra trångmål” (C. Sahlin).
Till hans minne donerade arvingarna
1907 en stipendiefond på 20 000 kr.
till Tekn. högskolans avd. för
bergsvetenskap. — Gift 1854 med Lovisa
(Louise) Fredrika Berggren. S. L.

2. Yngström, Lars, industriman,
f. 10 aug. 1870 i Knista skn, Örebro
län, f 13 juni 1944 på sin gård
Nor-haga i Falun. Son till Y. 1. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1889 och
studier vid Tekn. högskolan till 1893 var
Y. 1893—96 faderns medhjälpare och

Lars Yngström.

bruksförvaltare vid Valäsens
järnbruk. Åren 1896—97 företog han
studieresor till England och Frankrike.
År 1897 anställdes Y. hos Stora
Kopparbergs bergslags ab.; han var 1897
—1900 arbetschef för byggandet av
Kvarnsvedens pappersbruk, blev 1900
intendent vid Falu kopparverk och
disponent-assistent vid Bergslaget
samt 1903 v. disponent där och verkst.
dir. för Vagn- och maskinfabriksab.
i Falun. År 1911 lämnade Y.
Bergslagets tjänst för att i samarbete med
Axel Lindblad bedriva experiment
för elektrisk smältning. Härvid
an-lade han 1912 Sandsta elektriska
smältverk vid Hagge, Kopparb. län,
som han ägde till 1916, samt var
verkst. dir. för ab. Cyanid 1915—20,
för ab. Trollhätte cyanidverk
1916—-20 och för ab. Elektrod 1917—21. År
1920 övergick Y. till Sandvikens
jernverks ab. Som dess tekn. chef
oeh förste v. verkst. dir. 1920—38
bidrog han i hög grad till att
Sandviken bevarade sin ställning som en
av Sveriges största och förnämsta
tillverkare av kvalitetsj ärn. Han var
tillika disponent för Bispbergs ab.,
ab. Holmgruvan och Kungsgruve ab.
1929—42 och styr.-led. i Sandvikens
jernverks ab. 1916—42, i ab.
Holmgruvan och Norbergs elektriska ab.
samt ordf, i styr, för Stripa grufab.
till 1942. Y. var styr.-led. i Sv.
ar-betsgivarefören. 1908—23, i
Järn-bruksförb. 1921—38 oeh i
Arbetsgivarnas ömsesidiga
olycksfallsförsäk-ringsbolag till 1938. Y. anlitades även
i flera offentliga uppdrag. Han var
bl. a. led. av direktionen för
Bergsskolan i Falun 1903—30 och för
Bergsskolan i Filipstad 1930—42
samt stadsfullmäktig i Falun. Y. var
en av stiftarna av Sveriges
religiösa reformförb. 1929 samt
stiftare och ledare för ”Den Goda
Viljans Orden”. — Y., som själv var en
ivrig idrottsman, ägnade stort
intresse åt idrottens
organisationsfrågor. Bland Y:s skrifter märkas
”Kyrkan som ideell samhällsfaktor”
(1919), ”Något om jernhanteringen
i Göteborgs, Kopparbergs, Uppsala
och Stockholms län” (Meddelande
från Handelskammaren i Gefle 1922)
och ”Arvid Johansson”
(Jernkonto-rets annaler 1934). — Gift 1909 med
Zi H of lund. G. M—e

Yngvar. I det fornnorska
ättkvä-det Ynglingatal uppges Yngvar vara
en forntida sveakonung, som dräpts
av en ”estnisk” här. Snorre uppger
att han skulle ha stupat under ett
härtåg till Estlands fastland
(”Adal-sysla”) ochhöglagts där vid
havsstranden. Yngvars historiska existens
behöver ej betvivlas. Emedan han var
son till sveakonungen östen är det

möjligt att han levt omkr. 600 e. Kr.
Se även Ynglingaätten, s. 458. A. S—k

1. Ysander, Lars Fredrik,
läkare, f. 29 mars 1891 i Tölö skn, Hall,
län. Föräldrar: kyrkoherden Bengt Y.
och Amanda Maria Wetterquist. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1909
blev Y. med. kand. 1915, med. lic. 1922
samt efter disp. 1924 med. dr 1925,
allt i Uppsala. Han blev 1923 läkare
och 1932 överläkare vid sv. sjukhuset
i Tirupatur i Sydindien samt 1929
föreståndare för spetälskepolikliniken
i Dindigul. — Jämte drsavh. om
missbildningar m. fl. vetenskapliga
avhandlingar har Y. skrivit flera
arbeten om sin verksamhet som
mis-sionsläkare, bl. a. ”Vardagsbilder från
Tirupatur” (1934) och ”Boken om
Tirupatur” (1936). — Gift 1924 med
Martha Gabrielson. P. H. T.

2. Ysander, David Torsten,
biskop, teolog, f. 10 mars 1893 i Tölö

Torsten Ysander.

skn, Hall. län. Bror till Y. 1. — Efter
studentex. i Göteborg 1911 blev Y.
fil. kand, där 1915 och studerade
därefter teologi i Uppsala, där han blev
teol. kand. 1919, teol. lic. 1926 samt
teol. dr och docent i teologiska
pre-notioner och encyklopedi 1933. Y.
prästvigdes 1919 för Göteborgs stift
och förordnades s. å. till predikant
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han blev tf. kyrkoherde i Vänge och
Läby 1920 och kyrkoherde där 1923.
År 1930 utsågs han till föreståndare
vid Fjellstedtska skolan i Uppsala och
kallades 1935 till domprost i
Göteborg samt utnämndes året därpå till
biskop i Visby stift. År 1947 blev han
biskop i Linköping. Y. var ordf, i
Allm. sv. prästfören. från 1947 till
1953, då den upphörde och genom
fusion med Sveriges yngre prästers
förb. övergick i Sv. prästförb., vars
ordf. Y. blev från starten 1954. I det
fackligt betonade arbetet har Y.
sär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free