Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wahlbom, Carl - 1. Wahlbom, John - 2. Wahlbom, Nils - Wahlenberg, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wahlbom
142
Wahlenberg
Carl Wahlbom. Självporträtt (detalj).
Teckning 1837.
men for 1851 till Aachen för att bota
en begynnande sjukdom. Efter ett
nytt uppehåll i Paris 1852—53 slog
han sig åter ner i Rom, varifrån han
över Lyon 1857 begav sig till London,
där han avled. W. blev led. av
Konst-akad. 1848 och utnämndes till prof,
där 1856 men tillträdde aldrig
befattningen. Han hade dock en kort tid
1849—50 lett
teckningsundervisning-en som v. prof. — Tack vare goda
anlag och trägna studier utvecklade
W. tidigt en betydande talang som
tecknare och etsare, vilken togs i
anspråk av Fr. Boije för ”Magasin för
konst, nyheter och moder”, där han
bl. a. publicerade sju illustrationer
till Walter Scotts ”Sjöfröken” 1830.
Genom P. H. Ling, vid vars
gymnastiska institut W. fick en lärarplats
och tillfälle till anatomiska studier,
leddes han in på den fornnordiska
ämneskretsen och beslöt att göra en
illustration till var och en av de 30
sångerna i Lings ”Asarne”. Av dessa
blevo 18 färdiga i etsning (1833—36).
I etsning utförde han också 92
illustrationer till Mellin-Thomsons
”Museum för naturvetenskap, konst och
historia” (1835—37). Genom J.
Car-don lärde han känna den litografiska
tekniken och utgav bl. a. en serie
”Fosterländska bilder 1520—1632”
(1838). Känslan av bristande
förmåga på det koloristiska området hade
dittills avhållit honom från måleriet,
men nu beslöt han att tillägna sig
erforderliga insikter. I Paris blev han
E. Winterhalters elev och utförde en
rad bilder i den historiska genren,
mestadels i akvarell eller sepia
(”Krigarliv”, ”Hjälp i farans stund”) men
också i olja (”På värdshuset”).
Samtidigt började han intressera sig för
djur, speciellt hästar, som han
studerade med karakteristisk energi. Det
första stort anlagda resultatet av
hans samlade ansträngningar var en
oljemålning ”Gustaf II Adolf vid
Stuhm”, som hemsändes från Rom
1845 men möttes med sträng kritik
från akademin. W. lade då
historiemåleriet åt sidan för att ägna sig åt
hästgenren och folklivsbilden i kostym
(”Scen i romerska campagnan” 1847,
”En dam till häst” 1848). Under sitt
sista uppehåll i Rom grep han sig
dock ånyo an med den forna
ämneskretsen och utförde dels en ny version
av ”Gustaf Adolf vid Stuhm”, dels
sin mest kända målning ”Gustaf
Adolfs död i slaget vid Lützen” (1855,
Xat. mus.)’.—W:s styrka låg helt och
hållet i teckningen och förmågan att
anordna en livlig komposition, och
hans mästerskap som framställare av
hästar i rörelse vitsordas av
sakkunskapen. Färgen var och förblev hans
svaga sida. Den är oftast glatt eller
oren och uttrycker ingenting annat än
föremålets beskaffenhet. — Ogift. —
Litt.: K. Wåhlin, ”J. W. K. W.”
(1901); V. Loos, ”C. W.” (1949).
Th. N.
1. Wahlbom, Andreas Johan
(John) Richard, skådespelare, f.
20 april 1858 i Stockholm av okända
föräldrar, f 8 okt. 1906 därstädes. —
W. debuterade 1877 hos Albert Alberg
på Djurgårdsteatern och var därefter
anställd vid olika ambulatoriska
sällskap, bl. a. hos August Lindberg 1882
—84 och Albert Ranft 1884—86. Han
var knuten till Sv. teatern i
Helsingfors 1889—93 och till Hj. Selanders
sällskap 1893—95. Med undantag för
säsongen 1901—02 tillhörde han från
1895 Ranfts olika scener i Stockholm
och landsorten. Främst spelade han
på Östermalmsteatern, där han var
en av de mera beprövade krafterna.
W. var en mycket användbar
skådespelare inom vitt skilda rollfack,
bl. a. spelade han Mefistofeles i
Goethes ”Faust”, Polonius i
Shake-speares ”Hamlet” och Fouché i V.
Sardous och E. Moreaus ”Madame
Sans-Géne”. Stor framgång hade han
som den med torr humor framställde
Länsmannen i F. Hedbergs
folklustspel ”Rospiggarna”. — Gift 1) 1882
—1902 med skådespelerskan Emma
Charlotta Becker; 2) 1905 med Anna
Mathilda Andersson. A. L.
2. Wahlbom, Nils, skådespelare,
f. 28 okt. 1886 i Sundsvall, f 24 okt.
1937 i Stockholm. Son till W. 1 i
hans första gifte. — W. var 1902—
10 anställd på ett advokatkontor i
Stockholm och övergick sistn. år till
teatern. Efter debut hos Axel
Eng-dahl i Göteborg tillhörde han olika
turnésällskap 1911—22 och var
engagerad vid Dramatiska teatern 1922
—24. Efter att ha tillhört
Komediteatern och Blancheteatern 1924—27
Nils Wahlbom.
och Oscarsteatern 1927—32
framträdde han på olika
stockholmssce-ner samt inom filmen. Han var dir.
för Malmö sommarteater 1918 och
1919. — Först under tiden på
Oscarsteatern kom W. in på
karaktärs-komikerns område, varefter hans
originella begåvning kom till sin rätt i
en mängd komedier och farser. Med
fin replikkonst och träffsäkert
minspel framställde han på ett stillsamt
men oefterhärmligt sätt åtskilliga
roller på teater och film. Hans
komiska fantasi och torroliga humor
utnyttjades särskilt väl i
Blanche-teaterns sommarrevyer 1935—37.
Inom filmen medverkade han bl. a.
i ”Svärmor kommer”, ”Stackars
miljonärer” och ”Än leva de gamla
gudar”. — Gift 1917 med Lizzie Mary
Sofia Persson. H. U.
Wahlenberg, Anna Maria
Lovisa, författarinna, f. 23 maj 1858 i
Stockholm, t 29 nov. 1933 därstädes.
Föräldrar: fabrikören Adolf Wilhelm
W. och Maria Theresia (Thérèse)
Lönngren. — Efter att ha erhållit
Anna Wahlenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
