Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Ugglas, Carl af - Uhlén, Axel - Uhr, Anders - 1. Uhr, Carl David af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uhlén
87
Uhr
där lian blev fil. kand. 1908, fil. lic.
1910 och fil. dr 1915 på avh.
”Gotlands medeltida träskulptur till och
med höggotikens inbrott”. Han var
förordnad som docent vid univ. 1915
—18. År 1923 blev han intendent vid
Göteborgs museum, 1926 Hjertbergsk
antikvarie vid Vitt, akad., 1933
antikvarie, 1945 förste antikvarie och
avdelningsföreståndare för
medeltiden och nyare tiden vid Stat. hist.
mus. — U. ledde 1916—20
utgrävningarna av Gamla Lödöse vid Göta
älv. De märkliga resultaten visades
av honom vid jubileumsutställningen
i Göteborg 1923, vid vilken han även
ordnade en avdelning för gammal
kyrkokonst. Dessförinnan hade han
tillsammans med S. Curman och J.
Roosval medverkat vid den stora
utställningen av äldre kyrklig konst i
Strängnäs och ordnat kyrkomuseet
därstädes. Hans drsavh. har med sin
uttömmande presentation av
Gotlands bestånd av romansk och
ung-gotisk träskulptur och sitt bidrag till
kännedomen om stilrörelserna i äldre
nordisk medeltid blivit av
grundläggande betydelse för forskningen. U.
publicerade sedermera ett flertal
lärda skrifter rörande medeltida
träskulptur, textilier och speciellt
guld-och silversmide, däribland ”Kyrkligt
guld- och silversmide” (1933),
”Bidrag till den medeltida
guldsmedskonstens historia” (I—II, 1941—48),
”Senmedeltida profant silversmide”
(I, 1942). Efter hans död utgavs
”Efterlämnade konsthistoriska
studier” (Vitt. akad:s handl. 75, 1951).
Under sin tjänst vid Stat. hist. mus.
arrangerade han ett antal
utställningar av medeltida konsthantverk.
•—- U. verkade även som skönlitterär
författare. Bland hans många kultur
-och stilhistoriskt präglade noveller
och dramer märkas ”Himmelens folk”
(1908), ”Den blå skuggan” (1910),
”Legender och berättelser” (1912),
”Söndagsbarnet och andra noveller”
(1925), ”Afrodites leende” (1934),
”Rosen och ringen” (1943). Han var
teateranmälare i Göteborgs Dagblad
1919—27. — Ogift. B. R.
Uhlén, Aæel, publicist, politiker,
f. 8 april 1885 i Ljusdals skn,
Hälsingland. Föräldrar: verkstadsägaren
Sven Johan U. och Kristina
Eriksson. — Åren 1898—1921 hade U. olika
anställningar som filare,
maskinmontör och arbetsledare på
verkstäder i Gävle och i Stockholm, där han
1915—16 drev en mekanisk verkstad.
Som Sv. järn- och
metallindustriar-betareförb:s stipendiat bevistade han
1908—09 vinterkursen vid
Brunnsviks folkhögskola. Under tiden
medarbetade han i dags- och
fackför-bundspress och var 1914—15 anställd
Axel Uhlén.
vid den radikala tidn. Naggen. Han
tillhörde 1923—53 malmötidn.
Arbetets redaktion, bl. a. som facklig red.
och andre red.; 1928—44 var han
även ansvarig utgivare. Åren 1924—
46 var U. sekr. i Skånes fackliga
arbetaredistrikt. Han var
stadsfullmäktig i Malmö 1935—45 och led.
av Första K. 1945—52. — U. är en
av den socialdemokratiska pressens
främsta kännare av
fackföreningsrörelsens historia och problem. Sin syn
på lönefrågorna har han framlagt i
broschyren ”Löner, arbetstid och
arbetslöshet” (1928), vars grundtanke
är, att stegringen av lönerna även
skapat förutsättningar för en
stegrad produktion — enär ökad
köpkraft betyder ökad efterfrågan — och
att fackföreningsrörelsen sålunda
spelat en primär roll för den
materiella utvecklingen. I ”Kris, köpkraft,
reallöner” (1936) ges en motivering
för den av socialdemokraterna på
1930-talet bedrivna krispolitiken. I
U:s produktion märkas också ett
antal jubileumsskrifter över olika
fackföreningar i Malmö samt det
sammanfattande verket ”Facklig kamp
i Malmö under sju decennier” (1951).
— Gift 1919 med Ellen Sofia
Jonsson. S. Sw.
Uhr, Anders Wilhelm,
lantbrukare, politiker, f. 19 febr. 1806 i
Askers skn, Örebro län, f 28 sept.
1891 därstädes. Föräldrar:
byggmästaren Johan U. och Fredrika
Vilhelmina Sädbom. — U. blev 1825
student i Uppsala, där han s. å. avlade
mindre teol. ex., varefter han även
genomgick Teknologiska inst. i
Stockholm och utbildade sig till
byggmästare. Han var därefter bosatt först
i Svarttorp i Västra Vingåkers skn,
Södermani, län, sedan på herrgården
Mörby i Askers skn och slutligen på
gården Svenstorp i samma skn. U.
var led. av bondeståndet vid
riks
dagarna 1850—51, 1859—60, 1862—■
63 och 1865—66 samt av Andra K.
1867—78. Vid de tvä sista
ståndsriksdagarna och 1868 tillhörde han
konstitutionsutskottet. Åren 1859—
60 var han statsrevisor, 1862—68
bankofullmäktig. Därjämte var han
i många år led. av landstinget. —
ü. intog under hela sin riksdagsbana
en radikalt frisinnad hållning. Han
var med vid de s. k. örebromötena i
början av 1850-talet, och den där
fastslagna personlighetsprincipen vid
val till politisk representation
lämnade han sedermera icke ur sikte.
Det var på förslag av U., som
bondeståndet vid slutet av riksdagen 1859
—60 hemställde hos konungen om ett
nytt representationsförslag, och han
var sedermera livligt verksam i
agitationen för det De Geerska förslaget.
Under det nya riksdagsskicket var
han den förste, som frambar en
motion om ändrade
rösträttsbestämmelser vid val till Andra K. U. blev en
av förgrundsmännen inom det 1868
bildade Nyliberala partiet och
väckte i enlighet med dettas program
motioner om utvidgad
religionsfrihet, avskaffande av pastors
självskrivenhet som ordf, i skolråd m. m. Han
var även en varm vän av
skarpskytte-rörelsen. På grund av sin
partipolitiska verksamhet blev U. illa sedd
inom Lantmannapartiet och förlorade
1869 sina poster i
konstitutionsutskottet och banken. Sedermera kom
han under ändrade politiska
förhållanden att själv tillhöra
Lantmannapartiet. —■ Gift 1832 med
Katarina Lovisa Wahrenberg. S. Sw.
1. Uhr, Carl David af,
bergsvetenskapsman, f. 23 juni 1770 på
Kungsgården i Ovansjö skn,
Gästrikland, t 19 mars 1849 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen David Uhr,
adlad 1789, och Justina Catharina
Reftelius. — U. blev student vid
Uppsala univ. 1787, ägnade sig där
huvudsakligen åt bergsvetenskapen
och avlade juridisk ex. 1789. År 1790
Carl David af Uhr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
