Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ugglas, Pehr af - 3. Ugglas, Ludvig af - 4. Ugglas, Gustaf af - 5. Ugglas, Lizinka af, en av de ledande inom den sv. kvinnorörelsen, dotter till U. 4, se Dyrssen, bd 2 s. 292 - 6. Ugglas, Carl af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ugglas
86
Ugglas
herrar, den siste som genom särskild
utnämning erhöll denna värdighet. Är
1831 blev han serafimerriddare. —
Gift 1812 med friherrinnan Sophie
Thérèse von Stedingk. S. Sw.
3. Ugglas, Carl Fredrik Ludvig
a f, greve, arméofficer, godsägare,
politiker, f. 10 aug. 1814 i Forsmarks
skn, Stockholms län, f 23 mars 1880
i Stockholm. Son till U. 2. — U. blev
1832 kornett vid Livreg:s dragonkår,
utnämndes till överstelöjtnant och
förste major vid kåren 1853 och till
överste och sekundchef 1856. Är 1850
blev han tjänstgörande
kabinettskam-marherre hos Oscar I. När hans reg.
1863 begåvats med en
kabinettskam-marherre och fullmäktig i
Jernkon-toret som överstelöjtnant samt med
Ludvig af Ugglas.
en förste hovmarskalk och förste
hovstallmästare som major, tog U.
avsked som sekundchef och förskaffade
sig tjänstefrihet från hovtjänsten.
Därmed demonstrerade han mot
vanan att låta meriter vid hovet väga
tyngre än militära förtjänster vid
officersbefordran. — U. studerade
under ett par vintrar nationalekonomi
och statsrätt vid Uppsala univ. och
utgav därefter 1840 sin broschyr
”Om samhället med afseende på
folkets moraliska och politiska
utveckling”. Vid 1840 års riksdag
tjänstgjorde han som ordf, i
expeditions-utskottet och var under åtta därpå
följ, ståndsriksdagar led. av
bevillningsutskottet. Man sökte från olika
håll värva den unge lovande
politikern men U. anslöt sig aldrig till
något parti. Han var till sin läggning
snarast konservativ men anhängare
av en representationsreform. Då
representationsfrågan diskuterades,
uttalade han sig för en omarbetning av
förslaget och ett uppskov med
avgörandet men röstade i voteringen ja
efter att ha framlagt sina skäl
här
för i ett logiskt och av ansvarskänsla
buret anförande. Är 1850 hade han
utgivit ”Critisk behandling af det
hvilande representationsförslagets
hufvudgrunder”. Efter
representationsreformens genomförande var
han från 1867 till sin död led. av
Första K. och statsutskottet. Han
var v. ordf, i Stockholms läns
landsting 1867—70 och 1873—77. — I
övrigt ägnade sig U. åt skötseln av
sina egendomar Forsmark, Härnäs
och Johannisfors bruk med tills, ett
tusental anställda. Han förde där en
grandseigneurs liv. Vid
förflyttningarna från Forsmark till huvudstaden
medförde han 40 å 50 hästar och en
betydande tjänarstab. Då han vid ett
tillfälle som sekundchef fann att
regementsövningarna skulle förkortas
till förfång för utbildningen, höll han
under några dagar reg. samlat på
egen bekostnad. — U. blev led. av
Krigsvet. akad. 1860 och av
Lant-bruksakad. 1861. —• Gift 1840 med
friherrinnan Charlotta Antoinetta
von Düben. —• Litt.: H. Wieselgren,
”Ur vår samtid” (1880). F. M.
4. Ugglas, Curt Gustaf af,
friherre, godsägare, politiker,
ämbetsman, f. 14 sept. 1820 i Forsmarks
skn, Stockholms län, f 20 febr. 1895
i Stockholm. Bror till U. 3. — U.
studerade i Uppsala, där han inskrevs
1836 och blev jur. utr. kand. 1S43,
och inträdde 1846 i Svea hovrätt, där
han blev adjungerad led. 1849, men
lämnade redan följ, år statstjänsten.
Han ägnade sig sedan åt skötseln av
faderns egendomar Lennartsnäs och
Öråker i Uppland, vilka efter dennes
död 1853 tillföllo honom. Moderat
anhängare av junkerpartiet,
övertygad frihandlare och väl anskriven
hos de liberala, framträdde han snart
nog som en av Riddarhusets mera
betydande krafter, blev 1856
konsultativt statsråd, liksom fadern främst
tack vare sina parlamentariska
meriter, men avgick på grund av
bristande förtroende från Karl XV :s
sida redan 1858 och blev då
landshövding i Östergötland, för vars
jordbruk han sedan kom att göra en god
insats. Han fortfor likväl att spela
en roll i politiken. Ären 1866—93 led.
av Första K. var han bl. a. 1867 och
1871—74 ordf, i bevillningsutskottet
och 1873 ordf, i riksgäldsfullmäktige.
Är 1867 inträdde han åter i
regeringen, denna gång som
finansminister, ett ämbete som han dock varken
önskat eller visade sig på ett
tillfredsställande sätt kunna sköta.
Redan följ, år begärde han också att få
avgå men förmåddes av L. De Geer
att kvarstå. Tills, med denne avgick
han 1870. Är 1880 erbjöds U. bilda
regering men avböjde. Bland hans
Gustaf af Ugglas. Målning (detalj) av G.
von Rosen 1889 (Stockholms stadshus).
uppdrag under senare år må nämnas,
att han 1870—74 var ordf, i styr,
för Försäkringsab. Skandia, 1874—88
överståthållare i Stockholm, vilket
ämbete han skötte med stor heder,
och 1879 blev den förste ordf, i styr,
för Stockholms högskola. — U. blev
led. 1859 och hedersled. 1882 av
Lant-bruksakad. samt serafimerriddare
1875. — Gift 1850 med Thérèse
Ulrika Elisabeth Wilhelmina
Björn-stjerna. S. S—s
5. Ugglas, Liz inka af, en av
de ledande inom den sv.
kvinnorörelsen, dotter till U. 4, se Dyrssen, bd 2
s. 292.
6. Ugglas, Carl Gustaf Samuel
Ramsell a f, friherre, konsthistoriker,
författare, f. 27 juli 1884 i
Forsmarks skn, Stockholms län, t 15
mars 1946 i Stockholm. Föräldrar:
kammarherren greve Samuel Gustaf
Ludvig af U. och grevinnan Eva
Elisabeth von Hermansson. Sonson till U.
3. —■ Efter mogenhetsex. i Stockholm
1903 inskrevs U. vid Uppsala univ.,
Carl af Ugglas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
