Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergfrälse - Berggren, Jakob - Berggren, Per - Berggryta - Berggylta - Berghem - Bergius - Bergjum - Bergklint, Olof - Bergklöfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mantalsräntorna, jemte några flera onera, emot
skyldighet att uppehålla det bergsbruk, hvarunder
det lyder, emedan dess frihet anses såsom en
”förläning till publique tjenst och nytta.” — Bergfrälset
för Kopparberget erhöll privilegier redan år 1347,
samt för Norbergs bergslag år 1354.
Bergfrälsets frihet var i början grundad på motsvarande
skyldighet, att bearbeta grufvorna och biträda vid
hyttorna. — Blott under de ädlare verken lyda nu
mera bergfrälse-egendomar, nemligen Sala
silfververk, Gamla Kopparberget och Garpenberg. Äfven
jernbergslagerna hade fordom bergfrälsen; men
dessa reducerades åren 1668 och 1699. — I Fahlu
bergslag är af bergsfrälse-egenskap jemväl den så
kallade tägtekarls-jorden, tillkommen genom den
rättighet, som, i 1347 års privilegier, lemnades
Kopparbergs-männen, att, fritt för utskylder, behålla den
jord de uppodlade, samt termins-jorden, uppkommen
derigenom, att kronan tog den i betalning för
resterande afrad, och skänkte den, år 1649, till nya
kyrkans byggnad i Fahlun, hvarefter den blifvit
af bergsmän inlöst, under bibehållande af dess
gamla friheter.
Berggren, Jakob, född d. 11 Mars 1790,
legationspredikant vid Svenska beskickningen i
Konstantinopel, från år 1818 till år 1823, och, sedan
1830, kyrkoherde i Skälvik af Linköpings stift.
Ledamot af vitterhets-samfundet i Götheborg och
flera utländska lärda samfund. Han har utgifvit en
beskrifning öfver sina vidsträckta resor i Syrien
och Palestina, samt författat en Guide
Français-Arabe Vutgaire, tryckt i Upsala år 1844, uppå
förf:s eget förlag, men med ett ringa understöd
af statsmedel.
Berggren, Per, född 1792, utmärkt
historiemålare. Ledamot af de fria konsternas akademi.
Berggryta. Se: Jättegryta.
Berggylta, berggalt, sjöabborre (Labrus
maculatus), ett till de taggfeniga benfiskarne hörande
fiskslag, som förekommer i norra delen af
Kattegatt samt Nordsjön; men aldrig passerar Öresund.
Den har 1/2 till 1 fots längd, trubbig nos och
oftast rödfläckiga fenor, färgen är varierande grön-
eller rödaktig, köttet välsmakligt.
Berghem, en socken, med Hajom, hör till 3
kl. konsist., är belägen i Marks och Bollebygds
kontrakt af Götheborgs stift, Marks härad och
Elfsborgs län, 3 1/2 mil S.V. från Borås och 5 1/4 mil
O.S.O. från Götheborg. Af dess areal, 5,832
tunnland, äro 420 kärr och sjöar. Den består af 24 7/8
mtl. och har 1,108 invånare. Adr. Borås.
Bergius. Flera personer med detta namn hafva
hos oss vunnit ett visst rykte. 1:o Olaus
Andreæ, född 1627, död 1692, var kyrkoherde i
Clara församling i Stockholm. Han gjorde sig
känd genom sina tvister med konsistorium,
rörande åtskilliga mindre embetsförseelser. 2:o
Nikolaus, pastor i Fransyska församlingen i
Stockholm och död 1706, såsom general-superintendent
i Liffland och prokansler i Pernau, bragt nära
sinnessvaghet genom sin kärlek till en fröken
Oxenstjerna, dotter af riksmarskalken Gabriel
Oxenstjerna, med hvilken han också hemligen blef gift.
B. har utgifvit flera theologiska och religiösa
skrifter, samt öfversatt åtskilliga, hvaribland den
bekanta: ”Vällustens tvenne blåsbälgar, den höga
fontangen och de blotta brösten.” 3:o Bengt och 4:o
Peter Jonas, tvenne bröder, begge utmärkte
genom sin kärlek för vetenskaperna och för
hvarandra, ledamöter af vetenskaps-akademien, samt
vänner och befordrare af dess föremål. Den
förre, mindre gynnad af lyckan, blef
bankokommissarie, för utkomstens skull, medan böjelsen förde
honom till lärdom och litteratur. Han har utgifvit
åtskilliga skrifter öfver historiska och naturföremål,
hvaribland förtjenar nämnas: Nytt förråd af äldre och
nyare handlingar, rörande Nordiska historien, samt det
s. k. Allehanda, hvilket, enligt sin titel, innehöll dels
vittra, dels vetenskapliga uppsatser, samt ett tal
om läckerheter vid presidii nedläggande i
vetenskaps-akademien. Född 1723, död 1784. Peter
Jonas blef läkare och såsom sådan en bland de
mest anlitade i Stockholm, hvilket satte honom i
tillfälle att samla en icke obetydlig förmögenhet,
att kunna egna sig åt sin älsklingssysselsättning
och understödja sin broder. Han utgaf åtskilliga
skrifter i sin vetenskap och i botaniken. Mest bekant
är han genom sina betydliga gåfvor åt
vetenskapsakademien, till hvilken han skänkte ett kapital i
penningar, sitt bibliothek och sin trädgård i
Carlbergs-alléen, den s. k. Bergianska, der en
trädgårdsskola skulle inrättas. Till minne häraf lät
akademien slå en skådepenning öfver begge
bröderne. Född 1730, död 1790.
Bergjum, annex till Lundby, är beläget i norra
kontraktet af Götheborgs stifts domprosteri och 2
mil N.O. från Götheborg. I denna socken
förtjenar anmärkas den s. k. Alströmerska landsvägen
emellan Götheborg, gästgifvargården och Alingsås
af 3/8 mils längd, hvilken kanslirådet baron Clas
Alströmer låtit anlägga, och hvartill äfven framl.
kommerserådet Chr. Arfvidsson, direktören Jac. v.
Utfall och direktören Joh. Alströmer bidragit med
betydlig kostnad. Bergssprängning, gräfning,
murning hafva uppgått till mera än 4,000 R:dr B:ko;
nyttan häraf är ovärderlig. — Socknens areala
vidd utgör 13,029 tunnland, hvaraf 1,225 äro sjöar
och kärr; den består af 25 1/4 mtl. och har 1,065
invånare. Adr. Götheborg och Lerum.
Bergklint, Olof, lektor vid Westerås
gymnasium, slutligen kyrkoherde i Gladsax och
Tommerups församlingar i Lunds stift. Bergklint var
författare både på prosa och vers, mindre aktad af
både sin samtid och sin efterverld, än han
förtjenat. Bland de få poemer, som öfverlefvat honom,
är hans ode öfver motgången: ”Hur länge skall
stormen då räcka?” Hans prosa är ren, stundom
klassisk, och hans recensioner, hvilka infördes i
Gjörwells tidskrifter, vittna om klara åsigter och
en sund smak. Ehuru informator, först för baron
Tilas och sedan för skalden och statsmannen
Oxenstjerna, gick hans befordran likväl ganska trögt,
och han hann aldrig till mer, än en tarflig bergning.
Född 1733, död 1805.
Bergklöfver, skogsklöfver (Trifolium medium),
mångårig, växer i torra och stenbundna lunder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
