Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avancements- eller dödsfalls-penningar - Avaskär - Avazu och Wallasis - Avesta - Avesta - Axberg - Axbergshammar - Axehjelm - Axeholm - Axel och Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oräknad, hvarunder hans befordran skett, innan han
får uppbära lönen för den nya tjensten. Under
tiden får den befordrade ingen lön om han förut
varit lönlös, eller måste han åtnöjas med den lön
han i sin förra tjenst haft. Den lönebesparing,
som sålunda uppkommer, förbehålles Kronan,
hvilken likväl står i förbindelse, att deraf utdela ett
halft års lön, efter samma beräkning, som
tjenstemannen den åtnjutit, åt sterbhuset efter hvar
och en afliden, i verklig tjenst varande eller
löntagande tjensteman. Denna utbetalning kallas
begrafningshjelp eller nådår.
Avaskär, för detta en gammal befästad stad i
närheten af Christianopel i Blekinge. Lemningar
efter fästningen och kyrkan synas ännu.
Avazu och Wallasis, ett bland de första
Ordenssällskaper i Sverige, stiftades år 1732 i
Stockholm af Presidenten Carl Fredrik Piper, som sjelf
var Ordförande. Sällskapets Sekreterare var
Skalden Olof Dalin. Orden hade till föremål
upplifvandet af framfarne Konungars och hjeltars
minnen, isynnerhet Gustaf II Adolfs och Carl XII:s,
hvilkas dödsdagar Sällskapet alltid firade. Dess
valspråk var: Tro och Redlighet. Mer känner man
icke om denna Orden, men det är ganska troligt,
att den föranledde Vitterhets-Akademiens stiftande.
Avesta, annex till Grytnäs, beläget i Hedemora
kontrakt af Westerås stift, 1 1/4 mil S.O. från
Hedemora, samt 305 fot öfver hafvet. Jemte
Grytnäs har detta annex en areal af 24,393 tunnland,
hvaraf 2550 äro sjöar och kärr, samt består af
35 7/8 mtl. Folknummern inom annexet uppgår till
826 personer. Adr. Avesta.
Avesta, ett bruk, beläget vid Dalelfven, i
nyssnämnde socken, 2 mil från staden Hedemora. Detta
bruk har undergått många skiften, ägde fordom
åtskilliga inrättningar, hvilka, dels genom vådeldar
blifvit förstörda, och än af en, än af en annan
orsak nedlagts. Att här uppräkna dem alla
skulle leda till vidlyftighet. År 1803 d. 13 Sept.
afbrann hela bruket, hvarvid jemväl kyrkans tak och
dess 7 torn, äfvensom en klädesfabrik, gingo
förlorade. De flesta af brukets innevånare försålde
kort derefter till Bergslaget sina gårdsplatser, emot
löfte, att för sig och sina barn erhålla fria
husrum. För närvarande (Juni 1845) finnas i Avesta
blott omkring 20 personer, som hafva egna
gårdar. Äfven år 1822 afbrann en stor del af
bruket, jemte kolhus och qvarn. Inom de
sistförflutna 10 åren hafva likväl alla brukets verkstäder
blifvit ombyggda. Kopparmyntningen, som en
längre tid här drefs, upphörde år 1830, då den
flyttades till Stockholm. Verkstäderna vid Avesta äro
för närvarande följande: Kopparverket, uppfördt af
tegel, under plåttak, i en byggnad, hvilken
innehåller: 1) garmakeri med tvenne dubbla härdar
och tre kratsugnar; 2) valsverk med 2 par
valsar, 4 ugnar och 1 vedsåg; 3) kopparsmedjan
med 3 härdar och 3 hamrar, hvaraf en är
ämneshammare för valsverket. Jernverket består af: en
smedja af tegel, under plåttak, med 5 härdar och
3 hamrar; en smedja, äfven uppförd af tegel, för
en stångjernshammare med härd, en knip- och en
spikhammare med sina härdar, samt en härd för
handsmiden. I öfrigt finnas vid bruket ett bok- eller
stampverk, samt en s. k. suluhytta, en mjölqvarn
med 4 par stenar, såg och tegelbruk. — År 1641
erhöll Avesta stadsprivilegier, men hvilka
upphäfdes år 1686, då bruket åter kom under
Häradsrätts jurisdiktion. I brukets arkiv förvaras ännu
(1845) Avesta Kämnersrätts protokoller från och
med år 1642. — Vid bruket finnas likväl ännu
tvenne Handlande, 2 Garfvare, 2 Kopparslagare,
1 Sadelmakare, 1 Kakelugnsmakare, 3 Skomakare
och 2 Skräddare. — Koppartillverkningen vid
Avesta, som år 1644 uppgick till 12,580 skepp:d och
år 1744 till 5169 skepp:d, besteg sig sistlidet år,
1844, endast till 2989 skepp:d, inberäknad
frikopparen. — Jernsmidet är privilegieradt till 1350
skepp:d, sker med eget tackjern, och skeppas på
Stockholm. Hammarskatten är 13 skepp:d 10 lisp.
Enligt Kongl. Bergskollegii Resolution d. 22 Dec.
1842 får här en särskild härd begagnas för
Morellska smidet. Avesta har för närvarande 700
innevånare och äges af Stora Kopparbergs Bergslag.
Axberg, en socken, med Hofsta, belägen i
Glanshammars kontrakt af Strengnäs stift, Örebro
härad och 1:sta fögderiet af Nerikes län, 1 mil N.
från Örebro, samt 175 fot öfver hafvet. Socknen
hörer till 2 kl. konsist., består af 44 3/4 mtl och
har 1510 innevånare. Dess areal är 18,815
tunnland, hvaraf 1380 äro sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Axbergshammar, ett jernbruk i Axbergs
socken af Örebro län, 1 3/4 mil från Örebro. Har tre
härdar, 1503 skepp:d 13 lisp. privilegieradt årligt
smide och 127 skepp:d frälsesmide, allt af
köpetackjern, och som skeppas på Stockholm.
Hammarskatten är 13 skepp:d 15 lisp. 7 marker. Till
bruket höra ock några manufakturverkstäder.
Smidesstämpeln utvisar sammanbundna bokstäfverna
W R. Äges af C. L. Holst.
Axehjelm. Fadersnamnet var de Gebern. Lade
sig på de inhemska antiqviteterna, under det han
som brödstudium idkade juridiken. Redan vid 22
års ålder, år 1630, uppdrogs honom att
genomresa Sverige och afteckna ålderdomslemningar; blef
1637 Assessor i Åbo Hofrätt och tio år senare
Underlagman i Norrfinne lagsaga, hvilken
befattning han dock afsade sig år 1649, för att egna
sig åt sin älsklings-sysselsättning. Adlades 1651,
då han antog namnet Axehjelm. Vid
Antiqvitets-Kollegii inrättning blef han Assessor deri och,
efter Stjernhjelms död, dess Preses. Han stod i
mycket anseende för sina ovanliga kunskaper och
sin redlighet. Född 1608, död 1692.
Axeholm, beläget på Axön i Wenern, utanför
Segestad socken i Wermland. Detta fäste, hvaraf
lemningar ännu synas, är i historien blott till
namnet bekant. Det skall hafva blifvit förstördt af
Engelbrekt.
Axel och Maria, hufvudpersoner i ett poem af
Esaias Tegnér. Man har satt i fråga om någon
verklig händelse ligger till grund för detta sköna
skaldestycke. Sanningen torde man komma
närmast, om man dertill svarar både ja och nej.
Det märkligaste är, att, sedan poemet blifvit kändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
