Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tunga i stämningen att härleda ur samma
källa.
Historiskt taget är deras betydelse den att
ha gifvit klaven till den socialt färgade allmogeskildringen
hos oss; samtidigt betyda de i sin
behandling af inlandsbon det naturliga komplementet
till Edelfelts bilder ur den svenska
kustbefolkningens lif.
I landskapen från denna tid markerar sig
förändringen redan tydligare. Bilderna från
Kuusamo och Sotkamo, hvarmed den nordfinska
ödemarken införes i konsten för att
ända in i våra dagar bli det stoffgebit, ur
hvilket landskapsmåleriet hämtat sina bästa inspirationer,
- dukar sådana som Vallgosse i
Paanajärvi och Sommarnatt äro icke längre
realistisk plein-air; i stället för det hvita dagsljuset,
hvilket Edelfelt så älskade, ge de sommarkvällens
och midsommarnattens mystiska
diffusa dager; det nya framträder hos dem i
valet af motiv, icke i formbehandlingen; det
tar sig uttryck i en romantisk känsla.
Då upptäcker Gallén Kalevala.
År 1892 målar han den stora Aino-triptyken;
året därpä följer Sampo smides.
Härmed är i hans konst det sprängämne infördt,
som snart skall leda till en våldsam explosion.
Men de båda nämda dukarna ge
ännu ingen antydan därom.
De bilda afslutningen och krönet af Galléns
naturalistiska produktion.
Det legendariska underlaget ter sig i Ainotriptyken
ännu blott som en förevändning att
till en stor komposition sammanväfva finskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
