- Project Runeberg -  Åter i Sverige /
47

(1897) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson - Tema: Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hvad jag hörde på Oceanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEN fe NE

för sitt lif kunde uppträda och tala offentligen. Men jag svarade
att jag ej ämnade afstå från mitt beslut, och begärde att få hyra
teatern. Han gick derpå, och jag började genast sprida affi-
scher och annonser att herr Beecher ämnade uppträda på qvällen.
Statens legislatur, som just då sammanträdde, beslutade ’enhäl-
ligt att ingen af dess medlemmar skulle besöka teatern. Detsam-
ma hände med Richmonds Tobaksförening.

Qvällen kom, och som jag ej kunde få någon dörrvaktare,
måste jag sjelf taga mig an den sysslan. Herr Powell hade tillkal-
lat en extra polisstyrka af 11 man, hvilket dock var alldeles obe-
höfligt, enär de sjelfve voro lika sinnade som folket.

Doktor Grey, presbyterianernas förnämste pastor, och före-
ståndare af ett högre läroverk i Richmond, skref till stadsfiska-
len att han, ehuru långt ifrån gillande herr Beechers tillämnade
uppträdande i Richmond, dock upprigtigt önskade att intet ondt
hvarmed man hotade honom skulle utföraas.

Som hvar och en af lagstiftande församlingens och tobaks-
föreningens medlemmar visste, att de öfriga ej skulle närvara
vid föreläsningen, så tog en hvar tillfället i akt och gick dit; och
der, till deras stora förvåning, möttes de alla. De hade spelat ett
präktigt spratt på sig sjelfva. De voro nu ytterst högljudda,
ohöfliga, ja oförskämda. De upptogo alla platserna på teatern,
behöllo hattarne på och spottade tobak, hvarhelst det syntes dem
bäst.

Det var nu tid för mig att afhemta herr Becher. Jag hade,
som sagdt, ingen dörrvaktare, teatern var fullsatt, och mina fickor
fylda med dollars, jag lemnade derför dörren obevakad. Herr
Beecher var färdig. Intet ord vexlades mellan oss under vägen
från hotellet till teatern. Ingen af oss hade under dagens lopp
nämnt något om situationen. När vi framkommo till teaterns
bakre dörr, måste polisen bereda oss rum genom folkmassan. Ett
allmänt skri uppstod då vi nedstego från droskan och gingo
in genom dörren. Vi mötte herr Powell på scenen; han kallade
mig afsides och sade: "Presentera icke herr Beecher. Hela läk-
taren är uppretad, ni löper säkerligen fara,” o. s. v. Jag gick in i
väntrummet. Herr Beecher sade: "Allt är klart, jag är färdig.”
Jag gick upp på scenen, han följde efter. När vi satte oss, funno
vi teatern fullsatt af män, inga qvinnor kunde märkas. Publiken
tycktes mig ganska motbjudande. Man stampade i golfvet och ka-
stade käppar mot balkongernas balustrader. Nästa minut upp-

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scaterisve/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free