Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagshuset; det liade ju varit medelpunkten för allt,
livad han tänkt oc-h upplefvat den tiden, han sjelf
satt i lagstiftarues församling. Nu tog han blyg-
samt plats bland åhörarne och lyssnade till för-
handlingen. Det var en detalj af den alltuppslukande
tullfrågan, som debatterades.
Majoren var tullskyddsvän, hade varit det så
länge han kunde minnas tillbaka. Men han var
ingen dogmatiker. Han visste, att denna fråga så-
väl som andra kunde ses från olika håll, och som
han icke var fackman, inlät han sig aldrig i dispyt
om saken. Personliga hugskott och sympatier liade
ju intet värde för en grundlig utredning; man
måste ha studerat ämnet riktigt ingående för att-
kunna uppträda med lingaste spår af auktoritet.
Dessmer slog det honom, der han satt, med
hvilken sjelfkänsla och säkerhet liemmansegarne
lagstiftade. Detta var rätt och detta var orätt, det
fans icke utrymme för tvekan eller tvifvel. Deras
anföranden voro tomma på inuehåll som tröskade ax;
det var ingenting annat än ett evigt omtuggande
af det, de läst i bladen — men med hvilken
okritisk papegojeton de utnötta talesätten fördes
fram!
Majoren sjöd af harm der han satt; allt liaus
gamla bondehat hade vaknat till lif under denna
debatt. Men det, som grep och pinade honom ännu
mer, var att se sina gamle partikamrater stå på
samma sida som vandalerna och försvara samma
sak. Saken sjelf var ju i hans tankar god; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
