- Project Runeberg -  Ringaren i Notre Dame /
413

[MARC] Author: Victor Hugo Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde boken - 5. Den avskildhet, i vilken konung Ludvig av Frankrike läser sina böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glömt i min första förvirring. Vakten har gripit två
efter-släntrare, som tillhör skaran. Om det behagar ers majestät
att se dem, så är de här.

— Om det behagar mig! Pasque-Dieu! utbrast kungen.
Kan du glömma en sådan sak? Olivier, skynda dig och
hämta hit dem.

Mäster Olivier lämnade rummet och kom om ett
ögonblick tillbaka med de två gångarna, som var omringade av
bågskyttar. Den ene av dem hade ett grovt, försupet och
dumt ansikte; han var klädd i trasor och gick med krokiga
ben och släpade ena foten efter sig. Den andre hade ett blekt
och godmodigt ansikte, som läsaren redan stiftat bekanskap
med. Kungen fixerade dem ett ögonblick utan att säga ett
ord, så tilltalade han plötsligt den första av de två fångarna.

— Vad heter du? frågade han.

— Gieffroy Pincebourde.

— Ditt yrke?

— Friborgare.

— Och vad hade du med i detta fördömliga upplopp att
göra?

Friborgaren såg på kungen, i det han med dum uppsyn
svängde armarna av och an.

— Det vet jag inte, sade han. De gick, så jag gick med.

— Gick du inte med avsikt att angripa och plundra din
länsherre, palatsfogden?

— Jag vet, att de gick för att taga någonting hos-någon.
Det är allt jag vet.

Här visade en soldat kungen en trädgårdskniv, som han
funnit hos mannen.

— Känner du igen det här vapnet? frågade kungen.

— Ja, det är min trädgårdskniv. Jag är vingårdsarbetare.

— Och erkänner du, att mannen där är din kamrat?
frågade Ludvig XI, i det han pekade på den andre fången.

— Nej, jag känner honom inte.

— Nog nu, sade kungen och gjorde ett tecken åt den
tyste mannen, som stod orörlig vid dörren och som vi redan
utpekat för läsaren. Vän Tristan, sade han, den här mannen
tillhör er.

413

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free