Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Styckning av inteckningarna efter bostadslägenheter, utgårdar och odlingsmarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
389
STYCKNING AV INTECKNINGARNA EFTER BOSTADS-
LÄGENHETER, UTGÄRDAR OCH
ODLINGSMARKER
Men om man nu icke kan amortera alltsammans? Ja, då måtte
det väl vara bättre, att man delar upp vad man har, och blir skuldfri
på en del, än att man sitter med evig skuld på det hela.
Man vill lämna barnen ett litet arv, och hellre då realegendom
än pengar. Man vet icke, vad det blir av pengarna. Men
realegendom med eviga skulder, vad är det för arv? En galérslav kan ju
låta en son han har ärva sina kedjor — det vore också ett arv. Räntan
höjes kanske, och skulden till och med ökar i tyngd på det sättet.
Må därför både vi och bamen bli skuldfria på vad vi ha! Må vi
dela upp det, om vi icke kunna bli skuldfria på allt!
Nu behövs bara ånyo en liten anpassning av vad som finns, för
att det skall tjäna våra syften. Någon har stora skulder på ett gods
eller på en stadsfastighet. Han vill sälja en del, därför att han icke
orkar med räntor och amorteringar på det hela. Han vill bara behålla,
vad han orkar med. Hur skall det då gå till att få sälja en del?
Jo, det låter sig ganska lätt ordna. Nu ligga inteckningarna
varvtals över hela det stora godset eller det stora huset. Låt oss
bara få rätt att sönderstycka inteckningarna enligt en lämplig och
opartisk uppdelning av fastigheten efter våningar, eller utgårdar eller
torp eller byggnadsplatser, eller efter odlingsmarker å godset. Detta
är allt vad som fordras.
Det blir ett litet ingrepp visserligen, men ett milt sådant, liksom
alla våra ingrepp. Man jämföre härmed hyresregleringen, som tagit
bort så mycket av fastighetsägarnas kapital. Man jämföre med
detsamma moratoriet vid krigstidens ingång, varigenom all uppsägning
av pengar hindrades. Styckningen av inteckningarna skall i själva
verket icke skada någon, utan tvärtom bli till fördel både för
inteck-ningsägare och säljare.
Det är sant att inteckningsägaren får litet mer besvär, men det
må han verkligen underkasta sig. För att slippa besvär påyrka
kapitalisterna nu ibland att få göra utlåningar endast i större poster. Men
på det kravet bör det vara slut. Litet broderskap bör det väl ändå
vara. Men vad är det för broderskap, om man nekar ett lån bara
för att det är för litet och därför orsakar besvär! Det är att märka
att riskprocenten minskas vid många små lån. Risken blir ju då mera
fördelad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
