Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Inga nya stående skulder, och betalning av de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
till förmån för sig själv! Vi säga: Vi skola alls icke skada er denna
gång. Vi skola göra er skuldfria.
Allt skulle för övrigt ordna sig av sig självt, bara det bleve
beslutat. Somliga lån ligga ju på amortering redan. Men alla de andra
skulle också amorteras. Det skulle givetvis icke få finnas något
undantag. Varenda en fick samma föreläggande. Men då är det också
naturligt, att allt utan vidare komme att anpassa sig efter den nya
räntan. Det gick av sig självt, utan att man visste det, så gott som.
Vi sade den nya räntan, det vill således, vad fastighetsägarna
beträffar, i vanliga fall säga fem eller sex procent, med två
procents tillägg i amortering, så att det blir 7 eller 8 procent. Men
åtta procent, även mera, ha många fastighetsägare redan nu bara i
ränta. Det gäller särskilt mindre fastighetsägare, mot vilka bankerna
icke ha så stor hänsyn, utan passa på och ta allt vad de kunna få.
Om dessa lånetransaktioner bleve mänskligt reglerade, så kunde
amorteringen ingå i vad man får betala redan nu. Även
egna-hemsbyggarnas brandförsäkringar kunde nog ordnas billigare än nu,
och ett bidrag till amorteringen kunde vinnas där, kanske en stor
del av amorteringen på ett litet ställe. Det finns således flera vägar.
För övrigt finge naturligtvis fastighetsägare och jordägare spara
mera än nu för att få ihop till amorteringen. De böra kunna göra
det med glädje, de spara ju åt sig själva, de få nytta av det sedan.
Tjugufem år gå väl. Det skulle vara slut med anarkin i samhället,
så att de alldeles säkert visste, att de skulle få nytta av det.
De finge som sagt spara. I allmänhet ha de ju nu åtskilligt
bättre ställt än andra, så att de kunna nog spara. Man höjer som
sagt räntorna våldsamt för näringsidkare av alla slag. Då må väl
fastighetsägarna kunna åta sig två procent till, när det blir åt dem
själva. Man sänker arbetarnas löner. Fastighetsägarna må då också
begränsa sina utgifter, i synnerhet då det sker till förmån för dem
själva.
För mindre fastigheter med lån på 5,000 eller 7,000 eller 10,000
kr. betyda två procent för resten inte mera än 100 eller 150 eller
200 kr. om året, och det är väl inte hela världen under vanliga
förhållanden. Det får man spara in — köpa mindre cigarrer eller
mindre kaffe, exempelvis —, eller ta in det genom ökad produktion.
Å större fastigheter med större lån har man ju större
möjligheter i hyror eller större möjligheter att producera. Man får räkna
ut bättre, ligga i mera, och det skall nog gå. Man hai ett härligt
mål framför sig. Man blir skuldfri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
