Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. En duell och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan jag varken hade hustru eller barn, och vad
angick andra förberedelser vid ett sådant tillfälle, så
ansåg jag dem för bara narrverk. Jag visste, att vad
jag ämnade företaga var orätt, var att synda emot
min Skapare, men fastän jag kände detta, och
således var fullt medveten om det orätta i vad jag
ämnade företaga, beslöt jag dock att låta saken ha
sin gång, huru mycket det än kostade på mig att
därtill vara nödsakad.
Jag gjorde därför, vad de flesta män av mitt yrke
skulle hava gjort, slog tankarna på duellen ifrån
mig, tills ögonblicket kom, då lotten skulle kastas.
Jag tog för givet, att min slutliga dom skulle
grundas på hela min levnadsvandel, och ångern vid
anblicken av en så hotande livsfara ej hade stort mera
värde, än ångern på dödssängen.
Så snart varvsfolket blivit avringt, återvände jag
till hotellet och intog min middag i sällskap med
översten. Vi hade knappt tömt vår butelj claret,
då det var tid att begiva sig av. Vi gingo således
till mötesplatsen, där jag fann min motståndare och
hans sekundant. Platserna utsågos av översten och
då jag intog min, fann jag, att jag hade den
nedgående solen i ögonen. Jag gjorde honom
uppmärksam därpå och begärde att få byta om plats.
Den andre sekundanten, som hörde, vad jag sade,
fann genast min begäran billig, och översten
ursäktade ögonblickligen sin försummelse att bevaka min
rätt. Platserna utstakades således i en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
