Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se, skummet, som din ilska stänker,
dig i förtvivlans bråddjup sänker
i hålan av ditt vilda fall.
Men där vid bättre känslors smärta
ur sorgetyngt och veknat hjärta
det såsom tårar falla skall.
Nu är du som skönast, min vårfriska å,
när tårarna falla på blommor, som stå
vid fallhålans slippriga kanter.
I sorg går du hän på en törnbeströdd stig,
men koltrasten sjunger sin tröstlåt för dig
i granen på urbergets kanter.
Och tröttad av vandringens vidriga gång
du längtar till vila vid vågornas sång
på Linnen, som häver sin yta.
I den får du slumra, den vaggar till ro
var aggande tanke, och där får du bo,
tills vårvindar isarna bryta.
Då går du ånyo på vandrarestråt,
men snart är det slut så på fröjd som på gråt,
när Silveråns möte du hunnit.
I den skall du bäddas, försvinna och dö,
men vårtidens strömlopp din grav skall beströ
med kransar av is, där du svunnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
