- Project Runeberg -  Pehr Adam Wallmark : en tidsbild från adertonhundratalets första hälft /
196

(1914) [MARC] [MARC] Author: Clara Wallmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Kungsör och Wallmarks sista lefnadsår där

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

Ja, ju längre vi framgå på kunskapernas fält, ju mera
häpna vi öfver det, som ännu återstår oss att
tillryggalägga, och ju mindre skäl finna vi att yfvas öfver det vi
tillryggalagt».

De små poetiska försök, som sonen då och då
underställde hans bedömande, kritiserade han strängt, sägande:
»en poets vänner äro ej de, som smickra honom, utan de,
som upplysa honom om hans fel, som älska personen, men
än mer hans rykte».

I juni 1852 anmäler professor Palmblad, att han ämnar
besöka sin »gamle fiende».

»Vi skola då», skrifver han, »efter Ys-dels sekels förlopp
i allt lugn samspråka om föremålet för våra tvister. Titulus
har inför publiken erkänt sig hafva haft orätt i själfva
stridssättet, jag har förut erkänt detsamma. Fosforisterna
bedömde Sv. Akademien ensidigt och vrångt, men detta
oaktadt kan jag ej medgifva riktigheten af Titulus’
framställning, att det var Akademien, som fått rätt, och fosforisterna,
som bytt om åsikter. Tvärt om är det Akademien, som
småningom blifvit fosforist i sina åsikter om poesi, religion,
historia o. s. v. Titulus har ganska rätt uti, att de tyska
romantici voro ensidiga och kunde föga prestera i egen väg
af positiva skapelser. Detta gäller tyvärr än mer om deras
svenska imitatörer; men däruti har Titulus orätt enligt min
tanke, när Tit. jämför Sv. Akademien 1806 med dem, mot
hvilka Schleglarna stredo. Alla länder ha haft sina
fosforister. I England var det Lake-skolan, i Frankrike
Chateau-briand, Mme de Stael och senare Victor Hugo. Dessa
hafva kunnat vara ensidiga och haft sina stora fel. Leopold
stod på Voltaires och Popes ståndpunkt; men i England äro
Pope och Addison länge sedan passerade, och i Frankrike
är den gamla franska tragedien stendöd, liggande väl in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:29:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pawallmark/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free