Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Knäppe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768 KNÄ
KNÄPPE, n. 4. Rem eller beslag, hvarmed
något hopknäppes.
KNÖLPÅK, m. 2. Grof, knölig käpp.
Kobrygga. (Skepp.) Den midskepps, emellan
fock- och stormasten, varande del af öfra däcket,
hvarå bålarne och rescrvhulten fastsurras.
Kolblende. Ett mineral, bestående af kol,
kiselsyra, jemte något lerjord och jernoxid.
KOLJARE, m. 5. Ett slags engelska
stenkols-fartyg.
KOMIK, -i’k, a. 2. (lat.) Löjlig. — S. f.
Lustspelet; äfv. den stil eller aktion, som tillhör
lustspelet.
KOMMINISTER, kåmmini’st’r, m. 2. pl.
— nistrar. (lat.) Lägre prest med ordinarie tjenst
i en församling, kyrkoherdens biträde i
pastoralvården.
K0MM1SSKLÄDE, kåmmfssklä’de, n. sing.
Groft kläde till manskaps beklädning.
Kondensator. Äfv. Ett kärl på ångmaskiner,
hvilket medelst en luftpump hålles lufttomt, och
der den inrusande ångan mötes af en kall
vattenstråle, som afkyler den och tvingar dcn att öfvergå
från gasform lill flytande.
KONDENSERINGSMASKIN, m. 3. Se
Låg-Iryckningsmaskin.
KONJAK, kå nnjack ell. kå’nnjack, m. sing.
Franskt brännvin, benämdt efter tillverkningsorten,
staden Cognac i Frankrike.
KONSTKAMMARE, m. 2. pl. — kamrar, i)
Se Konslkabinell. — 2) Ställe för allahanda
mekaniska arbeten och modeller. — 3) Samling
deraf.
KONSTTERM, m. 3. Se Konstord.
Kontor. Äfven: 2) Handelshus. — 3)
Beije-ningen på elt kontor. — 4) Mindre, afstängdl
förvaringsrum i elt boningshus.
KONVALESCENT, kånnvaläscbä’nnl, m.3.(lal.)
En som håller på att tillfriskna.
KONVENTIONSMYNT, kånnvänntschönsmfnnt,
n. 5. Räknemynt, som i fler 3 länder finnes jemte
det metalliska myntet.
KONVERSERA, kånnvärrsèra, v. n. 1. (lat.)
Samtala vid sällskapligt umgänge.
KONVULSIV, kånnvullsfv. a. 2. (lat.) Som
härrör af eller liknar konvulsioner.
KOPAL, se Copal.
KOPPARMYNT, n. 5. <) Mynt af koppar.
Slå k. — 2) (i sing. indef.) Daler, mark, öre k.,
fordom brukliga räknevärden, svarande mot en
tredjedel af samma belopp i silfvermynt.
KOPPARNICKEL, kå pparrni’ck’1, m. (t.
Kup-fernickel) Nickelns vanligaste malm.
KORFKAKA, f. 1. Ett slags grynkaka,
tillredd af samma ämnen som fyllningen i grynkorf.
Korfmat. Äfv. Fyllning till korf.
KORK ALM, f. 2. Elt slags alm med
kork-lik bark. Ulmus suberosa.
KORSTRÄ, n. sing. Veden af Rhamnus
alater-nus, ett sydeuropeiskt trädslag.
KORTSKIDAD, a. 2. (bot.) Som har korta
skidor.
KOSTDAG, m. 2. Dag, då man spisar fritt
hos någon.
KOSTFRI, a. 2. Som har fri kost. —
Æosf-frihel, f. 3.
KOSTFRITT, adv. Lefva k., hafva fri kost.
KOSTGÅNG, m. 2. Fri spisning vissa dagar
hos en eller flera personer.
Krigisk. Äfven: 2) Som hotar med krig;
beredd lill krig. Föra ell k-l språk. Del ser k4
ul, ser ut alt bli krig.
LAK
KRONLÄRFT, n. 3. En sort westfaliskt
hamp-lärft; äfv. en sort sachsiskt linnelärfl.
KROSSGRYN, n. 5. Ett slags korngryn, med
synnerlig omsorg befriade från skal och andra
ämnen.
KROSSOCKER, n. sing. Krossadt socker.
KRUMFOT, m. 3. pl. — fölter. 1) Fot, som
vänder sig inåt. — 2) En, som är krumfotad.
KRUSMALVA, krüsmållva, f. i. En
trädgårdsväxt af slägtcl Malva, med små hvita
blommor. Malva crispa.
KRUT-TE, krut-lé. n. 3. En sorl le, som
till utseendet liknar grofl krut.
KRYDDBRÄNNVIN. n. 3. Brännvin, erhållet
genom utdragning af kryddor med ren sprit.
KRYMPNINGSMÅN, m. sing. Minskning i
vidd och längd genom krympning.
KRÅKNEDAN, n. 5. Ncdanet omkring eller
näst efter d. 25 Maj.
KRÅSNÅL, f. 2. Prydligt arbetad nål,
vanligtvis af guld, som fordom fästes i skjortkråset,
nu framtill på bröstlinnct.
KRÄLARE, m. 5. (nat. hist.) Se Amfibie.
KRÄM, n. o. m. 3. (fr. Crcme) Af frukt eller
bär och vispad grädde tillredd rätt, liknande
elt mos.
KUB. (aritm.) Produkten af elt tal,
multipli-ceradl två gånger med sig sjelft.
Kubera. (aritm.) Multiplicera elt tal två
gånger med sig sjelft.
KULÖR, - ö’r, m. 3. (fr. Couleur) Färg på
ytan af ett föremål.
KULÖRT, - lö’rt, a. i. Af annan färg än
svart, hvit eller grå.
KUNGSBLÄTT, n. sing. indef. Den finast och
djupast färgade sorten af blått glas.
Kur. Behandling af en sjukdom; en
sjukdoms botande.
Kuranl. Äfven: 2) Begärlig och säljbar. K-a
varor. — 3) K-a mål, &c., löpande mål. d. v. s.
som ej fordra lång eller besvärlig handläggning,
ulan genast kunna eller böra afgöras.
KURBETT, kurrbä’tt, m. 3. (fr. Courbclle) I
ridkonsten. En jemnfötlers balanserande allure.
KURIRVEXLING, f. 2. Emellan tvenne eller
flera hof fram och åter farande kurirer.
n Kusken. En taggfenig fisk, silfverhvit med
två svarta tvärband och en af ryggfenans strålar
piskformigt förlängd. Chælodon macrolepidotus.
KYTTA, v. n. 1. Svedja olofligt.
KÄNNEBOKSTAF, rn. 3. pl. — boksläfver.
(gram.) Slutkonsonanten i stammen af ett ord.
KÄNNEFORM, m. 3. (gram.) Viss ordform, af
hvilken andra bildas.
Kär. (Fam. skämlv.) K. som en
klockar-kall, i högsta målto förälskad.
Käringkål. Se Huslök (i Tillägget).
Kölvallen. Etl efterföljande fartyg säges segla
i etl annal fartygs kölvatten, när det styr samma
kurs och har sin föregångares master i en linie
rned hvarandra.
KÖTTDJUB, n. 5. (nat. hist.) Benämning på
de djur, hvilkas kroppar bestå allenast af kött»
utgörande 2:dra afdclningen af djurriket, eller
Blöldjur och Stråldjur.
KÖTTSLIGHET, f. 3. Köttsliga begär,
sin-lighet.
LABRA, v. n. 1. (sjöt.) Säges om vinden, när
dess kultje aftager.
LAKR1TSS0CKER, n. sing. Sockerämnel i
lakrits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
