Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Hänggran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIÄN
HÄNGGRAN, f. 2. Elt barrträd af slägtet
Furu. Pinus viminalis.
Höfrö. Linnés H., foderväxt med gula
blommor. Medicago falcata.
Höflvärk. Kronisk röjmatism, som angriper
öfre ledgången af höflbenet.
HÖNSFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. H-fåglar
kallas 5:le ordningen af Fåglarna, med kort, hvälfd
näbb och fjäderbeklädda ben.
HÖRSAGA, f. 4. Andras berättelse. Veta
något af h.
1DISLARE, m. 5. (nat. hist.) Idislande djur.
INDIGOBRUNT, n. sing. Elt brunt färgämne
uti indigo.
INDIGORÖDT, n. sing. Elt rödt färgämne
uti indigo.
Indraga, (boktr.) Sätia cn. två eller flera
fyrkanter framför första ordet uti första raden af
ett nytt stycke, för alt utmärka dess början.
Infatta, (boktr.) Omgifva med linier, röscher
eller sirater.
1NHYSESMASK, m. 2. lar kallas 4:dc
Ordningen af Maskarna, till slörre delen lefvande
inom andra djurs kroppar.
INNAN VÄGG. f. 2. Inre vägg; insidan af cn
vägg.
INSPISSERA, v. a. 4. (farm.) Inkoka.
INTERNERA, innlärrnèra, v. a. 4. Föra till
det inre af landet.
INVAGGA, v. a. 4. (fig.) I. i säkerhet, genom
bedrägliga förespeglingar ingifva säkerhet.
IRLÅNDSLÄRFT. n. 3. En sort finl, af blekt
garn väfdt, fast och tält linnelärft.
ISLANDSLAF, m. 2. pl. — lafvar. Se
Is-landsmossa.
ISPLANTA, f. 4. Krukväxt, hvars utsvällda
bladceller likna daggdroppar eller isperlor, lätt
strödda Öfver örtbladens yta. Mesembryanthemum
crystallinum.
Jaga, v. n. (sjöt.) J. undan, fly.
JÄKOBINDUFVA, f. 4. En an af Dufslägtet.
Columba cucullata.
JASMINOLJA, schassmi’nå’llja, f. 4. Elt slags
välluklande olja, bestående af fin oliv- eller
man-delolja, impregnerad med den flygliga oljan i
jasminblommor.
JEMNV1GTSPUNKT, m. 3. Den punkt, der
en kropp väger jemt.
JOLLGAST, m. 2. Roddare i ett fartygs
minsta båt.
JORDAPA, f. 4. (nat. hist.) Jpor kallas en
nfdclning af de amerikanska apsläglcna, hvilka
sakna s. k. slingor- ellcr gripsvans.
JORDGETING, m. 2. En art Geting, som
bygger bo under marken. Vespa vulgaris.
JORDRYTTARE, m. 5. Säges skämtvis om
en dålig ryltare, som lätt blir afkastad.
JULP, n. 5. Öppning framtill på byxor,
uppifrån nedåt grenen.
JURIDIKO-FILOSOFISK, juri diko - - - -, a. 2.
J. examen, filosofisk examen, som de, hvilka ämna
studera lagfarenhelen, först måste undergå.
KAKALORUM. –lörumm, n. sing.
(skämtord, sannolikt af Kackla) Sorl af flera högljudda
röster, som tala på en gång; sqvallerpral;
hög
KNÄ 767
ljudda uttryck af missnöje i tal eller skrift; buller,
oväsen, tumult, m. m.
Eakaoolja, kåkaoå’llja, f. sing. Sc
Eakao-smör.
KAKSOCKER, n. sing. Socker i kakform.
KALFNOS, m. 2. En art Sporreblomma med
vackra purpurröda blommor. Antirrhinum
Oron-lium.
KALHET, f. 3. Egenskapen alt vara kal.
KALLIOPE. kalliöpe, nom. prop. f. (grek.)
Hjellediktens sånggudinna.
KALSONGER, kallså’nng’r, 3. pl. Se
Lårfoder.
KAMELEONTISK, kamelcånntissk, a. 2. (fig.)
Ombyllig som kameleontens färg. En k. natur.
KAMERALSAK, - -ålsåk, f. 3. Sak, ärende,
mål, som hör till kameralverkct.
KARDINALTAL, karrdinållål, n. 5. Grundtal.
KARDULL. kårdüll, f. sing. Kardad ull.
Eastell. Så kallades fordom de höga
byggnaderna för och akter på vissa krigsfartyg.
KATAPLASM, –plåssm, m. 3. (grek.)
Grötomslag.
KATARRALHOSTA, –ålhösta, f. 4. Hosta,
som härrör af katarr.
KATRINPLOMMON, katri‘npl6mmånn, n. 8.
(fr. Prunes de Sle Catherine) Elt slags stora,
välsmakliga franska plommon från Provence.
KATTMYRTEN, kållmy rrCn, m. 2. pl. —
myrt-nar. Liten buskväxt om en fots höjd, med
myr-tcnlika blad, purpurfärgade blommor och ovanligt
stark lukt, som bar elt utomordentligt behag för
kattor. Teucrium marum.
KEDJEPUMP, m. 2. Ett slags pump, som
brukas på slörre örlogsfarlyg.
KEJSARGRÖNT, n. sing. Elt slags grön färg,
som utgör cn förening af arseniksyrlig och
ällik-syrad kopparoxid.
KELP, kä llp, m. sing. Se Tångsoda.
KIPBLOCK, n. 8. (skepp.) Elt enskifveblock
med en utskärning på ena sidan.
KLANDERVÄRD, a. 2. Som förtjenar alt
klandras.
KLANGFÄRG, m. 3. Hvarje ljudets finare
skiftning.
KLARLÄRFT, n. 3. Elt slags fin, tunn och
lös, hvit linneväf, slät, rutig eller blommig.
KLENT, adv. Dåligt. Del slår k. lill. Del
går k. för honom.
KLOCKARPOST, m. 3. Särskilt post för
pre-sterskapet i ett slift, och som besörjes af
församlingarnas klockare.
KLOSTERGARN, n. 3. Olvinnadt engelskt
kamullsgarn.
Klubb. Slutet sällskap, som samlar sig på
någon viss tid, till lidsfördrif, samtal ellcr
öfver-läggning.
KLUBRHALA, v. a. 4. (sjöt.) Se Grundvända.
KLYSOPOMP, klysåpå’mmp, m. 3. (grek.) Eget
slags sprutpump till lavemang.
KLÄDMUR, m. 2. (forlif.) Mur, som utgör cn
fästningsvalls yttre beklädnad.
Klöfverblad. (Fig.) Trenne personer, som på
något sätt utmärka sig genom någon framstående
likhet i ära, rykte, snille, o. s. v.
KNALLFIDIBUS, knållfi dibuss, m. 2. Se Rysk
smällare.
KNEKTPASS, n. sing. Sc Pass, III, s. n. 8.
KNUSSLIG, a. 2. (fam.) Öfverdrifvei och
småaktigt sparsam.
KNÅPIG, a. 2. (fam.) Som fordrar mycken tid,
möda och besvär, går mycket långsamt alt arbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
