Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
UTA
UTB
UTAF, ötav ell. utav, prep. Sammansatt af
Ul och Af. Liktydigt med prep. Af, l alla dess
bemärkelser, utom i adelsnamn (man kan ej säga:
ulaf Sillén, ulaf Wannqvisl), samt i några få
ordasäit, t. ex.: Komma af sig, Blifva af med
någol (ej gerna: komma ulaf sig, blifva utaf
med någol), m. 11. — Deremot brukas ensamt
Ulaf (ej af) i vissa lägre svordomsultryck. hvilka
antyda något supcrlativt, t. ex.: Ulaf fan, u.
djefveln, u. lusan, u. hin. Del gick u. fan.
Ful u. sjelfva hin. — Ulaf brukas för öfrigl
mera i talspråket, af dcremot mera i
skriftspråket.
Anm. Uttalas i allmänhet: ülav, t. ex.: Gjord
v. sten; rit hus u, trä; blifva träffad u. en
pH. När Utaf står absolut, uttalas del: utav,
t. ex.: Käppen är u.; del vet jag ej u.; slå m.
på priset; hugga, skära v., 0. s. v.
UTAGERA, ütajéra. v. a. 4. Spela till slut
(elt skådespel, en roll); utföra lill slut (en sak,
en rättegång, o. s. v.). — U lager an de, n. 4.
UTAN, ütann, prep. Betecknar frånvaro, brist.
lT. pengar, u vänner. Del är u. intresse. U.
dröjsmål. U. uppehör. Vara u., icke hafva,
t. ex.: Vara u. kläder. Dan är ej u.
förstånd, har lemmeligen godt f. U. tvifvel, helt
visst. U. någons vetskap, ulan att någon vel
det. U. dröjsmål, ulan att dröja. U. vidare,
utan alt göra vidare invändningar. (Absolut)
Blifva u., ej få något med. Jag blef ej heller
u., jag fick också litet med. Han är ej heller u.,
han har också litet med, är delaktig af det
samma. Han är väl icke u? han har väl någol?
Del är icke u., saknar ej grund, är ej att
(örneka. Del är ej u., all jag blef rädd, jag blef
allt litet rädd. — Syn. Förutan. — Adv. Se
Utantill och Utanför. U. och innan. Bildar i
denna mening åtskilliga sammansättningar,
såsom: Ulanlås, utanskrift, m. 11. — Konj. 1)
Utmärker motsatsen af hvad I en föregående sals
blifvit sagdi. Hans makl har ej aflagil, u.
snarare tilltagit. Del är icke jag, u. han.
Han är icke rik, u. tvärtom [allig. Jag är
icke blott utan penningar, u. äfven ulan
kredit. U. ock. men äfven, t. ex.: Man har ej
allenast hört dem, u. ock sett dem. — Syn.
Men. — 2) Om icke. Ingen u. han har gjort
del. ingen annan än han. Del synes ej u. om
nätterna, endast om n. Han tog ingenting u.
hvad honom tillkom. — U. all. konj. Inleder
nekande satser. U. all veta elt ord derom,
okunnig derom. U. all del är nödigt. U. all
inbe-räkna, då inan likväl icke inbeiäknar...
Motsvarar ofta: Så vida icke, med mindre alt. Han
gör del icke, u. all ni talar med honom. Han
kan ej gå ul. u. all ni är med. Han kan
aldrig gå ut. u. alt få snufva.
Anm. Ulan är sammansatt af partikeln Ut och
gamla artikeln An ell. Æn, hvilken hade samma
betydelse som nu Ulan.
UTAN BRÄDE, n. 4. Yttre bräde.
UTANDAS, v. d. 1. Med andedrag!en
utsända ell. uppgifvo. U. cn elak lukt. U. sin
sisla suck. — Äfv. Andas ut. — Ulan dan de,
n. 4. o. Ulandning, f. 2.
UTANDE. ütannde, adv. (pop. o. fam.) 1
högsta grad, öfvcrmåttan. U. väl. U. grann.
UTAN DÖRR. f. 2. Yttre dörr.
UFANEFTER. ütannä’ffl’r, prep. o. adv.
Utefter yttre sidan af något.
UTANFÖNSTER, n. 5. Yttre fönster.
UTANFÖR. utannfö’r, prep. Framför jllre
sidan af något. U. porten, dörren, fönstret. V.
staden. — Syn. Utom. — Utanför ell.
Ulan-före, adv. Du får stå u.
UTANLEXA, f. I. Lexa. som bör inläras
utantill. Läsa u-xor.
UTANLOCK. n. 5. Yttre lock.
UTANLÄS. utannlå’s, n. 5. Se Hänglås.
UTANLÄSNING, f. 2. Inlärande ell.
uppläsning utantill.
UTANOM, ütannånim, adv. Se Ulomkring.
UTANORDNA, v. a. 4. Anordna utbetalning
af en summa.
UTANPÅ, iitannpå’, prep. o. adv. På utsidan
af något. U. tygel, rocken. U. svart och
innantill hvil. huset är vackert u.
UTANSKRIFT, f. 3. 4) Hvad som är
skrif-vet på yttre sidan af ell föremål, isynnerhet på
bref, paket o. s. v., för alt utmärka, (ill hvilken
de skola sändas. Brefvels u. är lill herr N. K.
Ell bref med hans u. lill N. N., med utanskrift
af honom till N. N. — Syn. Adress. — 2) (fig.
fam.) Det yttre, uivertes. Döma efter u-cn.
Man ser på u-cn, hvad han går för, hans yttre,
utseende förråder, hurudan karl han är.
UTANTILL, ülannti II, adv. 4) På yttre sidan.
Förgylld innan- och utantill. — Syn. Utanpå.
— 2) Läsa, predika u., ur minnet, efter
öfver-läsning. Lära sig någol u., så att man kan
uppläsa det ur minnet. I samma mening säges
älven Kunna u.
UTANVERK, n. 5. Utanför en fästning
an-lagdl försvarsverk, hvars ändamål är att i del
längsta afhålla fienden ifrån all nalkas den samma.
UTANVIND, m. 2. Vind, som kommer ifrån
hafvet.
UTANVÄGG, f. 2. Yltre vägg.
UTARBETA, utarrbéia, v. a. 4. 4) Genom
långvarigt arbete utföra något, som fordrar möda
och sorgfhlligbet, jemte konstskicklighet eller
kunskaper. U. en språklära. — 2) (mål.) Lägga
sisla hand vid en tafla. — U. sig. v. r. Se
Arbela ut sig. — U-d. part. pass. o. adj. 2.
Väl u. tafla. Betyder äfv.: Som arbetat ul sig,
utsläpad. En u. dagakarl. — Utarbetande,
n. 4. o. Ula r bel n i n g, f. 2.
UTARBETE, ülårrbete. n. 4. Arbele utomhus.
UTARMA, v. a. 4. Göra utfattig, bringa till
tiggarsiafven. — Utarmande, n. 4. o.
Utarmning. f. 2.
UTARRENDERA, v. a. 4. Lemna på arrende.
U. dl hemman. — Äfv. Arrendera ut. —
Ul-arrendering, f. 2.
UTBAKA, v. a. 4. Genom bakning förvandla
lill bröd. Tre marker mjöl kunna u-s lill fyra
marker bröd.
UTBASA, v. a. 4. (fam.) Genom basning
ul-drifva. U. elakheten ur cn pojke. — U-d,part,
pass. Se Utpiskad.
UTBASUNA, v. a. 4. Göra kunnigt för hela
verldcn; för alla beprisa. U. ens beröm,
för-tjenster. — Syn. Se Berömma. — Äfv. Basuna
ut. — Utbasunande, n. 4.
UTBEDJA SIG. v. r. 2. (böjes som Bedja)
Bedja om något såsom cn ynnest. U. sig ell
samtal. Jag u-dcr mig den ynnesten, all...
cll. såsom en ynnest, ail...
UTBEGÄRA, v. a. 2. Begära att
utbekomma.
UTBEKOMMA, v. a. 3. (böjes som Komma)
Bekomma (af, ifrån cll. ur). V. sin lön,
bekomma den af någon eller ur cn kassa. —
Utbekommande, n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
