Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ungkarlsstånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606 UNG
UNGKARLSSTÅND, n. sing. U-et, det ogifta
ståndet, med afseende på karlar.
UNGMOD, n. sing. (nytt’ord) Ungdomligt mod,
sinne.
UNGMOR, f. sing. indef. oböjl. i) Benämning
på en brud, sedan man dansat kronan af bennc.
— 2) (skämlv.) Nygift bustru.
UNGMÄSTARE, m. 5. Yngste mästaren i ett
bandtverksembele.
UNGNÖT, n. S. Ungt nötkreatur.
UNGSKOG, m. sing. Skog af unga träd.
ÜNGSTINN, a. 2. neutr. — slint. Se
Dräg-tig. Säges ej om boskapsdjur och hästar. U.
lik, kalla, varghona, räfvinna, o. s. v.
UNGSTO. n. 4. Ungt slo.
UNGTUPP, m. 2. Ung lupp.
UNIFORM, –få’rrm, a. 2. (lat. Uniformis)
Likformig, likstämmig. (Fys.) U. rörelse, då en
kropp alltid genomlöper lika spalium på lika tid.
— S. m. 3. Likformig militär-, cmbels- eller
tjenslemannadrägt. — U-sknapp.
UNIFORMITET, - - fårrmitél, f. 3.
Likformighet.
UNTFORMSVÄRJA. unifarrmsvärrja. f. 1.
Värja, som tillhör en uniform.
UNION, –ön. f. 3. (lat.) Förening. U-en,
Nordamerikanska Förenta Fristalerna. KalmareU.,
föreningen emellan de tre nordiska rikena, under
45:de århundradet. — Sä. U-slid.
UNIONIST,––––-i’sst, m. 3. U-er kallas, i
kyrkohistorien, de som söka alt förena de
sär-skilia kristna religionspartierna lill ell enda.
UNIONSKONUNG, –önskånunng, m. 2.
Konung i Sverige, under Unionstiden.
UNIONSREGENT, - - önsrejä nnt, m. 3.
Re-gent i de tre nordiska rikena under Kalmare
Union.
UNIONSVERK, –önsvä’rrk, n. sing. U-el
kallas, i kyrkohistorien, företaget att vilja förena
de särskilta kristna religionspartierna till ett
enda.
UNIPOLÄR,––––-ä’r, a. 2. (fys.) U. ledare,
sådan kropp, som, under särskilta omständigheter,
genomsläpper den ena elektriciteten och isolerar
den andra.
UNISON, - -ön. a. 2. (af lat. Unus, en, och
Sonus. ljud) I tonkonsten. Liklonig. — S. m. 3.
Se En kl ang.
UNITARIE, - - låric, m. 3. 4) (i kyrkob.)
Medlem af en kristlig sekt, som menar sig vara
i ensam besittning af tron på Guds enhet och
förkastar kyrkans lära om treenigheten. — 2j
(i fysiken) Anhängare af Franklins system, som
antog blott en enkel elektrisk materia.
UNIVERSAL-ARFVINGE, –värrsålårrvinnge.
m. 2. pl. — arfvingar. Arfvinge lill hela
qvar-låtcnskapen efler en afliden person.
UNIVERSAL-MONARKI, - - värrsålmonankf,
f. 3. Monarki, som skulle omfatta alla eller
största delen af jordens länder. [— archi.]
UNIVERSEL, - - värrsä lL a. 2. (lat.) Se
Allsidig.
UNIVERSITET, - - värrsilél. n. 3. o 3. (lat.
Universilas) Se Akademi, bem. 4.
UNIVERSUM, –vä rrsumm, n. sing. (latinskt
ord) Verldsalltet, verldsbyggnaden. verlden.
UNKEN, ünngk’n, a 2. neutr. — el. Säges
om något, som varit inneslutet på ett fuktigt
ställe och bar lukt eller smak af fukt. U. säd.
U-el mjöl. U. lukl. smak.
UNKENHET, ünngk’nhét, f. 3. Unken lukt,
smak.
UPP
UNKET, ünngkätt, adv. Lukta, smaka u-,
hafva unken lukl, smak.
UNKNA, ünngkna, v. n. 4. Blifva unken. —
Un lenande, n. 4.
UNKTION, unngklschön, f. 3. (lat. Unclio)
Smörjning, smörjelse. [Unction.]
UNNA, v. a. 4. o. 2. 4) Icke afundas; med
nöje se, att någon fördel, lycka vederfares andra.
U. någon godt. Han u-r mig ej min lycka.
Del är er väl undt, ingen afundas er det; ni
förtjenar det (säges äfv. ironiskt). — 2) Förunna,
bevilja, medgifva. Han u-r henne ej minsta
frihet. U. en fred och ro. Han u-r mig
ingen hvila. Han u-r ej födan ål sill folk, ger
dem ej tillräcklig föda. Han u-r ingen någol
med sig. u-r ingen all lefva, är ytterst snål,
nidsk. (Fig.) Hvad lyckan u-r mig, beskär
mig.
UNS, n. 5. (lat. Uncia) Vigt = 2 lod. [Unz,
Unts.]
UNS, m. 3. Ett till kaltsläglel hörande
rof-djur i Asien ocb Afrika, likt pantern; kan
tämjas och dresseras till jagt. Felis uncia. — Ss.
U-skinn. [Unz.]
UPASGIFT, üpassjffft, n. sing. Det hårda,
rödbruna, gifliga exlraklet af Upasträdets saft.
UPASTRÄD, üpassträ’d, n. 5. Se Giftträd.
UPP, föråldradt OPP, adv. Uttalas i
hvardagsspråket: åpp. (moes.-göt. lup; eng. Up; L
Auf) Betecknar: 4) Rörelse i riktning åt höjden,
från lägre till högre ort. Kasta en slen u. i
luften. Flyga u. Komma u. ur jorden. Vända
u. och ned. Resa sig u. af stolen, u. ifrån
golfvet. Gå u. på taket. Raketen steg u.
öfver skogstopparna. Bollen studsade högt u.
Fara u. till slottet. Trappan, som går u. till
min kammare. Fara från kusten u. ål
landet. Resa från Stockholm u. lill Dalarne.
(Fam.) U. åt väggarna, besatt, förvändt. — 2)
Rörelse, färd, resa åt norr. Segla u. lill
Tor-neå. — 3) Utsträckning till eller ifrån ett högre
ställe. Snön gick ända u. till knä. Ända u.
ifrån takel ned lill golfvet. — 4) Läge på eller
uti något högt föremål. Nyttjas i denna och
följande bem. egenll. endast såsom en förkortning af
adv. Uppe. Det ligger u. på skåpet, u. i högsta
lådan. — S) Högre läge i afseende på ordningen.
Se bem. 4. Silla långt u. vid bordel. — 6)
Uppskrifning, anteckning. Skrifva, teckna u. (I
räknek.) Ell u. och två i minne, ett uppskrifves
och två behålles i minnel. — 7) Handling eller
verkan, hvarigenom något ändas, förläres.
för-störes. Han har sålt u. alltsammans. Äta,
bränna u. — 8) Omintetgörande, upphäfvande.
Slå u. köpet. Säga u. en hyresman. — 9)
Förnyande, upprepande. Laga u. Måla u. Repa
u. ell ordspråk lidl och ofta. — 40) öppnande.
Låta u. dörren. Läsa u. — 44) Handling,
som fortsättes, till dess ändamålet dermed vinnes.
Söka u. — 42) Upplösning. Fläta u. — Ordet
bildar, för de flesla af dessa bemärkelser, en stor
mängd sammansättningar, l. ex.: Uppkasta,
uppflyga: uppfara, uppresa; uppsegla; uppskrifva,
uppteckna; uppäta, uppbränna; uppsäga;
upplaga, uppmåla; upprepa; upplåta,
uppläsa; uppsöka, upphinna; upplösa, uppfläia.
— Inl. Upprop, hvarigenom någon anmanas att
resa sig, sliga upp; äfv. (fig.) att gripa sis an
till något företag, fatta mod, o. s. v. U. ur
sängen med dig! (Fig.) U., söner af Svea !
lill vapen för fäderneslandet! [Up.J
UPPACKA, v. a. 4. Upplaga någonting ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
