- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
507

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sägen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÄG

SÄL 807

färdig. Gå bort, utan att s. till, utan all låta
veta det eller begära lof. S. upp, ut, se
Uppsäga, Utsäga. — Syn. Tala, Yttra, Nämna, Orda,
Uttrycka, Förmäla, Förljuda, Anföra, Berätta,
Förtälja, Förklara, Uppgifva, Påslå. — 2) Befalla;
stadga. Ni har här ingenting alt s., ingen räll
att befalla, ingen myndighet. Hafva myckel all
s., hafva stor myndighet, mycket anseende. Han
har inlel all s. öfver honom. Som lagen
säger, stadgar. S. till, ål, se Tillsäga. — 3)
Ljuda, låta. Del sade knarr. Han slog
näf-ven i bordel, så all del sade pang. — 4) (vid
stafning) Sammanläggas lill, uttalas, ljuda som.
L a säger la. — 5) Betyda. Hvad vill det s.?
(tonviglen på del) hvad betyder det? Det vill
s., att..., så myckel som, all..., del
betyder, att... Det vill ingenting s., betyder
ingenting. Vill del s., all han har orätt? bör
det så förstås, att han har orätt? Jag vill
dermed s., alt..., jag menar dermed, att... Del
vill någol s. (tonvigten på del), är af
betydenhet. — Sagd, part. pass. Oss emellan s-l, i
förtroende. S-l och gjordl, se Göra. [Säja.]

SÄGEN, sä’g’n, m. 3. pl. sägner, (af Säga)
Muntlig berättelse, som ifrån äldre tider gått man
och man emellan. En gammal s. Man vel del
genom sägner. [Sägn.]

SÄJAKE, m. 5. Se Visare.

SÄJARKNÄPP, m. 2. Knäpp, som höres vid
hvarje svängning af pendeln i ett ur. [-[Seger-knäpp.]-] {+[Seger-
knäpp.]+}

SÄJARTAFLA, f. 4. Se Visartafla.

SÄKER, a. 2. 1) Som ej medför, är utan,
skyddar för fara; der man ej behöfver frukta
någon fara. S. ort. S-l ställe. S. kust.
Galorna äro ej säkra. — Syn. Trygg. — 2) (om
person) Som är i skydd, ej behöfver frukta. Vara
s. för anfall. Gör dig ej s. för regn. Ej vara
s. om sill lif. Han kan nu vara s. om sill
uppehälle. Göra sig för s., tro sig vara i
trygghet för en fara, som verkligen hotar. Ens.
syndare, som ulan eftertanke och ulan fruktan
öf-verlemnar sig åt synden. — Syn. Trygg, Lugn,
Fredad. — 3) Tillförlitlig, pålitlig, ofelbar, viss.
Jag har del af s. hand, af tillförlitlig sagesman.
Säkra underrättelser. S. uppgift. Del är s-l,
all så är. Gifva ut för s-l, all... Jag kan
ej säga någol s-l derom. Eli s-t medel. En
s. vän. S. vägvisare. Denne fältskär har en
s. hand. Vara s. på handen, pä foten. Göra
en s. på handen. S. på sin sak. Ha, spela
s-l spel. (Fig. fam.) Spela s-t spel, vara säker
på sin sak. Taga del säkraste parliet.
(Sub-stantivt) Taga del säkra för det osäkra,
föredraga en säker fördel, ehuru mindre, framför en
större, oviss. — 4) Fullt öfvertygad, viss om
någol. Jag är s. pä, att han det gör. Del är
jag s. om.

SÄKERHET, f. 3. 4) Egenskapen alt trygga
för fara. Ell ställes s. Gatornas s. — 2)
Tillstånd, då man är säker för fara; skydd. Trygg
sinnesstämning, grundad på föreställningen, alt
man har ingenting att frukta; lugn. Vara i s.
Lefva i s. Sälla, bringa i s. Sälla sig i s.
för någol. Söka sin s. genom flykten.
Allmänna s-en, tryggadt tillstånd för alla
inbyg-garne i ett samhälle. Personlig 8., säkerhet till
lif, lemmar och helsa. Se äfv. Person. Med
all s., tryggt, utan fruktan. Syndares s., se
Syndasömn. — 3) Tillförlitlighet; pålitlighet;
ofelbarhet, visshet. S-en af en underrättelse, af
en uppgift. Jag tviflar ej på s-en af delta

medel. Den s„ med hvilken han skjuter. Hans
s. pä lina är förvånande. — 4) Full
öfverly-gelse, visshet. Han kan ej med s. påslå, all...
Jag vel med s., alt... — 5) Hvad som lemnas
till trygghet för utbekommandet af cn fordran.
Han vill ha s. Ställa s. för sig. — Syn. Pant.

SÄKERHETSAKT, m. 3. Förenings- och
S-en, det tillägg till 4772 års regeringsform, som
på riksdagen år 4789 gjordes.

SÄKERHETSBÖSSA, f. 4. Gevär med
inrättning till att förekomma vådan af skottets
aflos-sande i otid.

SÄKERHETSLAMPA, f. 4. Ett slags lykta
af fin messingstråd, som förekommer faran af
explosion i grufvor.

SÄKERHETSLYKTA, f. 4. Se
Säkerhels-lampa.

SÄKERHETSLÅS, n. 5. 4) Konsllås med
reglar, som låta öppna sig endast af ägaren, efter
vissa af honom ensam kända inskärningar eller
märken. — 2) Bösslås, hvarigenom vådan af
gevärets aflossning af sig sjelf förekommes.

SÄKERHETSMÅTT, n. 5. Åtgärd, som afser
vinnande af säkerhet. Taga sina s.

SÄKERHETSREGEL, m. 2. pl. — reglar.
Regel, som utgör en del af ett bösslås.

SÄKERHETSREGEL, f. 4. pl. — re glor.
Regel, som åsyftar säkerhet.

SÄKERHETSRÖR, n. 5. Elt slags kemiskt
verktyg, som brukas vid distillationer.

SÄKERHETSTEORI,–––––-rf, f. 3. Så
kallas i moralfilosofien den åsigt af straffets
ändamål, enligt hvilken staten bör skydda eller
försvara sig sjelf, såsom varande en rättsanstalt.

SÄKERHETSVENTIL,–––––vännti’1, m. 3.
Ventil på en ångmaskin för utsläppande af ånga,
till förekommande af explosion.

SÄKERLIGEN, adv. Se Säkert, 2.

SÄKERT, adv. 4) På ett säkert sätt, med
säkerhet, fast, stadigt, ofelbart. Gå 8. Stå s.
Spela s. Skjuta s. — 2) Med visshet. Tro,
veta s. Han kommer s. — Syn. Säkerligen,
Visst, Bestämdt.

SÄLG, f. 2. Träd af Pilslägtct, hvars bark
nyttjas till beredning af klipping. Salix caprea.
[Sälj.J

SÄLJA, v. a. 2. Impf. Sålde. Sup. Såll.
Part. pass. Såld. (Betyder ursprungi. öfverlemna,
öfverlåta.) Emot betalning till cn annan
öfver-låta en sig tillhörig sak. S. något lill någon
för en viss summa. Han har såll det för
100 r:dr. S. på auktion. S. till underpris.
Den varan s-jer sig lätt, långsamt, har lätt,
trög afsältning. (Fig.) Lata s. sig, emot
betalning låta förmå sig all på något sätt förråda sin
pligt. S. sin röst, sill beskydd, låta betala sig,
för all gifva <Scc. S. sig till ell varli, af
egen-nytliga bevekelsegrundcr låla förma sig att Öfvergå
till ett parti. — S. bort, se Bortsälja. S.
tillbaka, sälja en sak till någon, af hvilken man
förut köpt densamma. S. under någon, se
Under sälja. S. ut, se Utsälja; äfv. upphöra att
sälja. — Syn. Aflåta, Afsälja, Afsälta, Afyttra,
Bortsälja, Försälja, Föryttra. — 2) (fig.) Förråda
lill följe af egennytlig beräkning. S. sill
fädernesland, sin konung. — Sål d, part. pass. (Fig.
fam.) Vara s., förlorad. Han är s., som så illa
betell sig. — Säljande, n. 4.

SÄLJARE, m. 5. -JERSKA, f. 4. En, som
säljer. — Sä. S-lön.

SÄLJBAR, a.2. Som kan, får säljas; som låter
sälja sig, är till salu. — Säljbarhet, f. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free