Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYS
till brukning. — 2) Jord, som sålunda rödjes eller
nyss blifvit uppröjd.
NYS, m. sing. (af gamla ordet Niosn, spejeri)
Brukas endast i ullrycket: Få n. (ell. n-en)
af, om något, få väder af något, få aflägscn
underrättelse om något hemligt, som förehafves,
o. s. v.
NYSA, v. n. 2. Impf. Nös. Sup. Nysil och
Nyst. . Säges om det slags ofrivilliga, konvulsiva
rörelse i andedräglsmusklerna. då, efler en djup
och länge utdragen inandning, luften plötsligt och
bäfligl utdrifves genom näsan och munnen. N. på
något, nysa, såsom förmodadl tecken lill, alt del
man nyss sagt eller länkt kommer alt slå in.
Det nös jag på.
NYSGRÅS. n. 5. Örten Achillæa ptarmica.
NYSILFVER, n. sing. Ett slags
mclall-lege-ring af koppar, zink och nickel; till färgen lik
silfver, men något mörkare och med en dragning
i gulbrunt. — Kallas äfven Argenian.
NYSKAPA, v. a. 4. o. 2. Skapa ånyo,
omskapa till ny.
NYSNING, f. 2. Den ofrivifliga, konvulsiva
rörelsen i andedräglsmusklerna, då man nyser.
NYSMEDEL, n. 8. Medel, som befordrar
nys-ning.
NYSPULVER, n. 5. Pulver, som förorsakar
nysning.
NYSS, adv. 4) För en korl stund sedan. Han
var n. här. Han kom n. — Syn. Nu på
slunden. — 2) För kort tid sedan. N. plockade
blommor. — Syn. Nyligen. — Ss. N-berörd,
-besagd, -förmält, -ndmd, -omlalt.
NYSTA, v. a. 4. Uppveckla tråd, garn, så alt
deraf blifvcr elt nystan. N. garnet af nystfolen.
N. af, upp, se Afnysla, Uppnysla. — Nystan*
de. n. 4.
NYSTAN, n. 5. Hård boll af tråd, garn, som
uppkommer derigenom, alt man vindar tråden eller
garnet rundt omkring sig sjelfva.
NYSTFOT. m. 3. pl. — fölter. Ett slags
redskap. hvaraf man beljenar sig, då mnn nystar.
NYSTMNG, f. 2. Förrättningen, då man
nystar.
NYSTPINNE, m. 2. pl. — pinnar. Liten
pinne, hvarpå man nystar.
NYTER, nyTr, a. 2. (i äldre språket Nyt)
Förnöjd. glad, tillfredsställd. — Nyterhet, f. 3.
NYTTA, f. sing. 4) Bruket* af en sak, till
ernående af ett bestämdt ändamål, isynn. lill
förbättring af ens tillstånd. En sak, som gör n.
Göra n. med en sak. — 2) Egenskapen af cn
sak. som på detta sätl kan brukas. N-n af ell
täkemedel. Ell ämnes n. — Syn. Duglighet,
Gagnelighet, Nyttighet. — 3) Sjelfva del goda,
sorn brukcl af en sak bringar. Med, ulan n.
Del dr till ingen, mycken, ringa n. Hvad har
jag deraf för n.? Ha eller draga n. af något.
Del gör ingen n. Del har ingen n. gjorl
honom. Söka sin egen n. — Syn. Fördel, Gagn,
Båtnad. Bästa, Fromma, Frukt.
NYTTIG. * a. 2. Som medför nytta, tjenar,
gagnar lill något. Del är n-l alt sliga bittida
upp om morgnarna. Kokosträdet är n-t lill
myckel. Eli medel, n-l emot tandvärk. Gifva
någon ell n-l råd. Del är honom ganska n-l
att få slila liten smula ondl. — Syn.
Gagnande. Gagnelig, Fördelaktig, Båtande, Helsosam.
NYTTIGHET, f. 3. (föga brukl.) Se Nytta, 2.
NYTTIGT, adv. PÄ nyttigt sätt. N.
använda liden.
NYTTJA, v. a. 4. Använda lill nytta. N.
NÅ 131
kläder af siden. Han n-r sin gulddosa blott
vid högtidliga tillfällen. N. någon för sina
ändamål, lill ell arbete. Hjelp oss all n. liden
räll. N. sin rätt, sina rättigheter, sin kredit.
Man bör härvid n. mycken försiglighel, all
möjlig skyndsamhel, ordentlighel. — Syn.
Använda, Bruka, Begagna, Anlita, Benyltja, Betjena
sig af. — N-n de, part. akt. Adjektivi i
ullrycket: N. rätt, rält alt nytlja någol, hvaraf man
ej sjelf är ägare. — Nyttjande, n. 4. — Syn.
Användning, Bruk, Begagnande.
NYTÄNDNING, f. 2. Månens
ålerframträ-dande, vid slutet af nedanel, då han först visar
sig i form af en helt smal skära. — Syn. Ny,
Nymåne.
NYVALL, m. 2. Genom uppgrundning eller
på annat sätt tillkommen ny jordvall.
NYÅR, ny’å’r, n. 8. Ingånget nytt år. På
n-et. Önska n., se Önska nytt år (under Ny, a.).
— Ss. N - s hög ti d.
NYÅRSBREF, n. 8. Tlref, som tillsändes någon
vid elt ingående nylt år, med tillönskan af glädje
och välgång under dess lopp.
NYÅRSDAG, m. 2. Förslå dagen af elt
ingående nytt år.
NYARSGÅFVA, f. 4. Gåfva, som efter
gammal sed gifves slägtingar, vänner eller tjenare på
nyårsaftonen.
NYARSVISIT, m. 3. LyckÖnsknings-
besök, som göres på nyårsdagen eller i början af
det nya året.
NYÅRSÖNSKAN, f. sing. indcf. eller
NYÅRSÖNSKNING, f. 2. Tillönskan af glädje
och välgång under loppet af ell ingående eller
nyss ingånget år.
NÅ, inl. Brukas i mångfaldigt skiftande
betydelse. 4) Vid frågor. (Utlalas då långt, indraget:
nåå). N., hur gick del sedan? —- 2) I hotande
ton. (Utlalas för denna bem. än långt, än kort.)
N., din lymmel, vill du låta bli det der! N.,
jag skall hjelpa dig, din skälm! — 3) Uttrycker
öfverraskning, förundran. (Uttalas kort.) N.,
aldrig såg jag maken! N., hvem skulle Iroll
del! N., del var besynnerligt. — 4) Brukas
uppmanings- eller uppmuntringsvis eller i
befallande ton. (Uttalas kort.) N., säg oss nu hur
del är. N., så kom nu. N., är* del inte
värre, så går del väl an. N., gå nu fort,
som jag sagt. — N. väl (skrifves äfv. Nåväl)
innebär uppmaning, uppmuntran, tillfredsställelse,
belåtenhet, l. ex.: N. väl, min vän, lål nu
höra, hvad som ligger dig på hjertal. N.
väl, då bör du inle misströsta. — Nå, nå,
int. Brukas med stegradi ultryck för bem. 2 af
det enkla Nå, t. ex.: N., n., lål bli mig. —
Nå Nå, int. 4) (utlalas: nå nå) Nyttjas: a)
An-manings- eller uppmuntringsvis. N. n., vackert!
N. n., blif ej rädd. — b) Hotclsevis. N. n., vi
råkas väl. — c) Såsom ultryck af eftersinnande
eller tålamod, undergifvenhet. N. n., del kan
icke gå så fort. N. n., vi få väl då ge oss
tålamod. N. n., man får väl vänta då så
länge. N. n., han blef ock väl belönl. — 2)
(uttalas: nånå’) Säges hotclsevis, med förhöjdt
ultryck. N. n., låt mig vara i fred.
Anm. Del olika ullalel för Nä nå borde
måhända äfven på olika sätt belecknas. Således
kunde man för bem. 4 skrifva: Nå-nd, och för
bem. 2 Nånå.
NÅ, v. a. o. n. 2. (af gamla adv. Na, nära,
således egentl.l Närma sig) 4) Hinna fram till etl
mål, hinna, räcka, sträcka sig. N. målet får sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
