Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Matador ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
MAT
MAT
icke hunnit m. axen. — M-s, v. dep. ell. M.
sig, v. r. (om sädeskorn) Vinna full storlek ocb
fasthet. Säden börjar m-s. Kornen ha ännu
ej hunnit m. sig. — M-d, part. pass. Väl m.
säd, väl m-e ax, som vunnit tillräcklig storlek
och fasthet. — Malande, n. 4.
MATADOR, –då’r, m. 3. (spanskt ord, som
egenll. betyder: Dråpare) 4) Den, som vid
tjurfäktningar i Spanien ger tjuren dödsstöten. —
2) (i vissa kortspel) Benämning på vissa af de
högsta trumfen. — 3) (fig. fam.) Betydande,
mäktig eller rik man.
MATBORD, n. 3. Bord, som begagnas att
Yid måltiderna sätta maten på och spisa vid.
MATBORRE, m. 2. pl. — borrar. Ett slags
taggbudigt stråldjur, stort som en knuten hand
och fullsatt med smala, grönaktiga taggar.
Echi-nus esculentus.
MATDAGS» måtdåggs, adv. Tid alt inlaga
någon af de vanliga måltiderna.
MATEMATIK, –-i’k, f. sing. (från grek.)
Läran om storheter i allmänhet, sa väl
geometriska som aritmetiska. [Math —.]
MATEMATIKÜS, - - måtikuss, ell.
MATEMATIKER, –målick’r, m. pl. malhemalici och
matematiker. En, som är kunnig i matematiken.
[Math -*]
MATEMATISK, a. 2. Till matematiken
hörande, eller som i denna vetenskap fordras. M.
bevisning, visshet. [Math *—.]
MATERIA, -té–, ell. MATERIE, -lé–»
L pl. materier, (lat. Materia) 4) fi sing.) En
kropps innehåll, hvarmed den fyller rummet. —
2) Ämne. — 3) Var i sår.
MATERIAL,––––-ål, ell. MATERIEL,–- ä l,
n. 3. pl. materialier. i) Ämne, hvaraf något
förfärdigas eller sammansättes. — 2) Allt hvad som
erfordras för något visst företag. — 3) (ariil.)
M~el, alla de pjeser med tillbehör, som tillhöra
ett artilleri*. — Ss. Materialbod, -gård,
-register, -räkning*
MATERIALISM, –––––fssm, m. sing.
Filosofiskt systern, som antager endast materiens tilk
Väro.
MATERIALIST, ––fsst, m. 3. Filosof,
som hyllar materialismen.
MATERIALKARL, - –ålkår, m. 2. Person,
söm tillblandar materialierna vid ett glasbruk.
MATERlÅLVAGN, - - - ålvånngn, m. 2. (artil.)
Se Redskapsvagn.
MATERIALVARA.–––––ålvårfl, f. 4. Säges
om vissa enkla varor, som ej äro med konst
frambringade produkter, såsom kryddor, kaffe, socker,
tobak, färger, m. m.
MATERIEL, se Material.
MATERIEL, –riä’il, adj. 4. 4) Som tillhör»
här afseende på eller egenskap af materia. — 2)
Sinllg. — 3) väsendllig. e
MATFAT, n. 3. 4) Fat, som begagnas all
lägga mat på. — 2) Fat, hvarpå mat är upplagd.
MATFR1SK, a. 2. Som har god matlust.
MATGAFFEL, m. 2. pl. — gafflar. Gaffel,
som begagnas, då man äler.
MATGIRIG, a. 2. Som har starkt begär efler
mal, äter mycket.
MATGIRIGHET, f. 3. Stark mallusl.
MATGRANN» a. 2. Grannlaga på mat. —
Matgrannhet, f. 3.
MATHÄMTARE, m. B* Inrättning af porslin
eller tenn, med flera rum, hvari mat hämtas ifrån
värdshus, o. s. V. [— hemtare,]
MATJORD» f. sing. Jordskorpan, då den
ut
gör en blandning af mylla med grus, sand eller
lera.
MATKAMMARE, m. 2. pl. — kamrar.
Kammare, der man vanligen spisar, eller der mat
förvaras.
MATKLAPP, m. 2. Klapp på ryggen, som
man på skämt ger hvarandra efler en mållid.
MATKLOCKA, f. 4. Ringklocka, som
begagnas atl gifva tecken till matdags.
MATKNIF, m. 2. pl. — knifvar. Knif, som
begagnas, då man äter, till alt sönderskära maten
på tallricken.
MATKORG, m. 2. Korg, som begagnas alt
deri nedlägga mat, eller hvari mat är nedlagd.
MATKRYDDA, f. 4. Krydda, som begagnas
vid matlagning.
MATKÄLLARE, m. 2. o. 5. pl. — källrar
och — källare. Kallade, som begagnas atl deri
förvara mat.
MATLAG, n. B. 4) Personer, som hafva
gemensam matlagning. — 2) Se Hushåll, 4.
MATLAGERSKA, f. 4. (föga brukl.) Se
Kokerska.
MATLAGNING, f. 2. Födoämnens beredning
till mat. — Ss. M-skonst.
MATLAGSSKATT, m. 3. (gam.) Skatt, som
utgick af hvarje matlag.
MATLEDA, f. 4. sing. Afsmak för mat.
MATLEDSQVISTAR, m. 2. pl. Se Qvesved.
MATLEDSTRÄD, n. B. Växtsläglel Lonicera
periclymenum, med rödletta blommor.
MATLUST, f. sing. Begär efter mat; äfv. den
njutning, hvarmed mat förläres. Känna m. Åla
med god m.
MATLYSTEN, a. 2. neulr. — et. Se
Mal-girig.
MATLÅDA, f. 4. 4) Låda, hvari mat
förvaras. — 2) Låda, hvari frö o. d. lägges för fåglar
i bur.
MATMODER, sammandr. MATMOR, f. 2. pl»
— mödrar. Se Husmoder.
MATNIDSK, a. 2. Säges om den, som är
nidsk i utdelning af mat till sitt folk.
MATNING, f. 2. Handlingen eller verkningen»
då person eller sak matas. Jfr. Mala.
MATNYTTIG, a. 2. 4) Nyttig till mat. —
2) (fig., fam. o. skämtv. om flickor) GiflVuxenj
MATOLJA, f. sing. En med mindre
noggrannhet utpressad sort af olivolja..
MATOS, måtös, n. B. Matlukt.
MATPÅSE, m. 2. pl. — påsar. Påse, hvari
mat förvaras.
MATRABARBER, målrabårrfr, m. sing. En
art rabarber, hvars spädare blad ätas stufvade
och i soppor. Rheum Rhaponticum.
MATRAM, måtlram, m* sing. En apoteks*
växt. Matricaria Parthenium. [Maltram.]
MATREDNING, f. 2. Se Matlagning.
MATRIKEL, malrl’ck’1, m. 2. pl. — rikldr.
(lat. MålriciUa) Namnförleckning på
medlemmarna af ett stånd» en embetsmannaklass eller elt
sällskap. [— rickel.]
MATRIS, - i’s, f. sing. Form, hvari
boktryckeristilar gjutas.
MATRONA^ - öna. f. 4. (lat.) Allvarsam och
ärbar hustru, något till åren.
MATRONÖRT, f. 3. örten Hesperis matro*
nalis, med vackra, purpurröda blommor.
MATROS, - ös» tn. 3. (af höll. Maal, kamrat)
Person, som genom sjöfärt förvärfvat sig
kännedom i allt slags sjömanskap. Lätt m.,
jung-man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
