- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
459

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Naga.
459
Nagga.
!
Naggadet, r. ro;?/, (naggit) vedblive at paa
staa, holde fast ved,
Naggadæbme, -dæme, s. per&. (naggadet)
Paasiaaen,
Naggaitovvet, p. ». Sv. (naggii coactum esst .
cogi, turre tetingen til, nøbeå.
kaggar, ad/, oebf. -ggares, (naggit) ferox,
contumax, trobfio., jiribig (jfr. 2a^snrV
Naggarussat, -rusam, r. fa et it. (naggar)
obstinatem esse, trobfe, ocere paaftaaelig.
Naggarvuotta, -vuoda, s. (naggar) Stridig
hed, 3)robftgseb, 9ßacftaoeligl)eb, ffietliaperi.
Naggas, s. Sr. angustiae, (= ate
stus).
Naggaset, adv. (nagges) trongt, fnæocrt.
Naggatallalas, adj. (naggatellat) tUßøielig
til Paastaacliadcv (= naggijakkés). -las
vuotta, t-?. id.
Naggatallat 1. -taddat, -talam, -tadam,
r. ii. aUercari invicem, trættea, tøifte mb=
69tb.eS (jfr. riddalet bælkket);
maid naggatallabætte doai gaskanæde?
hvad totpe S om
Nagge, s. verruca faciei, en Üben Knube ollcv
Rnup i Ansigtct,
Nagges, naggas, adj. (naggit) angusttts, trana,
fmuKU- (jfr. garggej baske); gabmagak læk
naggas, ©foene crc tronge.
Naggesvuotta, -vuoda, s. (nagges) Trana
lieb, SnaiHU’lieb.
Naggéstet, r. dem. (naggit) 1) semd conten
dere, én Gang paastaa" a) duetari, alios
premendo viam sibi aperire, tra-ngc sig
frem,
Nagget, r. a. Sr. = naggit.
Naggetallet, r. neutr.pass.Bv. compeUi, cogi,
blive tvungen, tvinges,
Naggidet, v. a. (naggit) lofeliijt paastaa. saa
smaat paaftaa.
Naggijakkés, -jakkas, adj. (naggit) tilboie^
Ug til Paastaaelighed. paastaaelig, -jakkés
vuotta, s. id.
Naggijægje, adj. (naggit) tvingende, a^ng-
stende.
Naggikættai, L) m)’, verb. (naggit) üben at
tvinge, paastaa, 2) vedf, -kættes, nttutn
gen, tvangfri, -kættaivuotta, s. id.
Naggim, s. verb. (naggit) Stunten, Tvang,
Paastaaen,
Naggimus, -musa, $. (naggit) noget at paa»
staa, Paasiand.
Naggit, v. a. 1) cogere, urgere, premere,
angere, tvinge, tra-nge, trytte, a-ngste, pine;
vægald naggit, tvinge mcd 3Rogt; naggi
juwum luondo bagjel, tvungen imod Na
turen; vuöllai naggijuwum olbmuk, under
tvungne Folk; dal naggi muo vuölgget, det
nodsagedc mig til at reife; sin særwai jesas
naggit, trænge sig ind i beres Samfund:
mon naggijim manaid deiki, jco, tvang
fontene §ib; dak jurddagak su naggi
jegje, disse Tanker ængftebe ham. v)> conr
tendere, pooftoa, siaa faft paa: maid buok
»lill visesvuotta i galga vuöstainaggit, 2uc.
21 15; son bisoi naggimest, i dattom
mietetet, linn oebblet) ot vaastaa, lian vilde
iffe give efter.
Naggitallat, -talarn, r. n = naggatallat.
Naggitatte, adj. (naggitet) \om tan paa
ftaaco, mulig at paastaa,
Naggitet, r. fad. (naggit) 1) labc tvinge,
nobe, trænge, a’ngstc, " 2) labe sig tvingc etc.
-tastet, r. dem. id.
Naggitægje, adj. = naggitatte.
Naggo, s. (naggit) necessitas, atigus
dissensio, Tvang. Tra-ngscl, Tvista naggo
tåga, üben Tvang, tvangfrit’, allus morra
sin daihe naggo sada, 2 Csor. 9, 7; du
buörrevuotta i galga saddai naggo mielde,
dm tMoblieb ifaUf!e\nfeo of Tvang 1 do in,-,»!
-nost saddai naggo oabmam ja oabmad
diti. da si! vi tränte om mit og dit,
Naggo-duögje, -duöje, s. Tvangsarbcidc,
Naggotallat, -talam, r. n. pertinaceni esse,
vik sig gjenstridig, va’rc vaastaaclig i sin
Mcning, Forsa-t, Villic, iffe tulle vigc berfro.
Naggotet, r. n, = naggadet, naggotallat.
Nagialet, v. snbit. (nagjat) i Hau ajore Ind
snit i, fnitte.
Nagjasattet, r. fad. (nagjaset) Bringe til at
faa Indsnit, ti’lsoie Indsnit,
Nagjaset, r. transl. (nagjat) incisuris affici,
faa Indsnit, blipe snittct ind i, -sästet,
r. dem. id.
Nagjasustet, r. dem. (nagjasuvyat) faa et
lidet Indsnit, dlive snittet lidt ind i,
Nagjasuttet, v. fad. (nagjasuvvat) = njagja-
sattet.
Nagjasuvvat, -suvam, r. stibj. = nagjaset.
Nagjat, najam, r. a. leriter incidere, gjøre
Indsnit i, snitte lidt ind i’ nagjim jecSam
rakimnibin, [cg star mig lidt mcd Nagekniven,
Nagjel, adj. vedf, nagjelis, (nagjat) font let
gjør Indsnit, stirer ind i: avjogædgek
læk nagjelak, starpe ©tene slja-re let ind
i, -gjelvuotta, s. id.
Nagjodet, r. midt. (nagjot) faa Indsnit (om
flere\
Nägjolet, r. a. (dial.) attingere, berore; ale
nagjol!
Nagjostet, r. dem. (nagjot) faa et lidet Ind
snit, -stästet, r. dem. id.
Nagjot, nagjom, nagjojim, = nagjaset.
Nago, 1. noago, adv. forUtSSe, fanfte.
Nagadaddat, -dadam, r. a. (nagadet) nogen^
lunde orke, formåa,
Nagadatte, adj. (nagadattet) ortelig, som
man tan orte med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free