- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
170

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Lösöret bortföres

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 ONKEL TOMS STUGA.
du blir behandlad! Missis säger, att hon skall försöka köpa dig till¬
baka om ett eller två år; men, ack ! ingen kommer någonsin åter där
nere ifrån! De ta lifvet af dem där ! Jag har hört berättas, hur illa de
gå åt dem på plantagerna där nere ! ”
“ Det är samme Gud där som här, Kloe !” inföll onkel Tom.
“ Ja/7 svarade tant Kloe, “det tror jag nog; men Gud låter ibland
förfärliga saker ske. Jag finner alls ingen tröst däri.”
“Jag är i Guds hand,” genmälte Tom; “ingenting kan hända mig
som inte han tillstädjer. Och det är en sak, som jag i denna
bedröfvelse kan tacka honom för — att det var jag och icke du eller
barnen som såldes. Här är du trygg; livad svårt som kommer att ske,
skall drabba mig ensam, och mig skall Gud hjälpa, jag vet att han
gör det.”
Du starka, manliga hjärta, som undertrycker din egen sorg för att
trösta dina älskade ! Det stockade sig i halsen på Tom, under det han
talade, och det kostade honom bitter ansträngning att bibehålla sitt
lugn och jämnmod, men han talade med fast och modig stämma.
“Låt oss tänka på alla de välgärningar vi fatt röna!” tilläde han,
darrande på rösten, liksom vore han icke fullt öfvertygad om, att han
behöfde tänka så synnerligen mycket på dem.
“Välgärningar! utbrast tant Kloe. “Jag kan just inte se någon
välgärning i det här ! Det är inte rätt, att det skulle få gå på det viset!
Master borde aldrig ha låtit det gå därhän, att du kunde bli tagen för
hans skulder. Han har på ditt arbete förtjänat dubbla summan mot
livad han nu far för dig. Han borde ha gifvit dig friheten för flere
år sedan. Låt vara, att han nu inte visste sig annan råd; men jag
känner i alla fall, att det är orätt — ingenting kan fa det ur mig. En
sådan trogen tjänare, som du alltid har varit; du, som ständigt och på
alla vis tillgodosett hans fördel framför din egen och skattat honom
högre än din egen hustru och dina egna barn ! De, som kunna sälja
människohjärtan och människoblod för att komma ur sin egen knipa —
dem skall Herren straffa ! ”
“ Kloe, om du ännu älskar mig, så tala inte på det sättet nu, när vi
kanske för sista gången äro tillsammans! Vet du, Kloe, det är mig
omöjligt att höra ett enda ondt ord om master. Lade inte gamla
missis honom i mina armar, då han ännu inte var årsgammal? Det är
naturligt, att jag skall hålla mycket af honom. Men inte kan man
vänta, att han skall hålla af stackars Tom lika mycket. Husbönderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free