Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hasselbacken. Lön ha de visserligen, men drickspengar utgöra dock bästa
inkomstkällan. Mycken ordning råder vid uppassningen, och liksom den
förste af Hasselbacksdynastien ständigt själf öfvervakade allting, ser man
också de nu varande värdarne kasta granskande blickar omkring sig.
Det går raskt undan med förtäringen. Man äter antingen à la
carte eller à prix fixes. Uppassarne stå i liflig förbindelse med
gästborden å ena sidan och köket å den andra, och från källaren
sprides det ena dussinet buteljer efter det andra öfver hela lokalen.
Några egentligt nya rätter förekomma sällan. De senare årtiondena ha
icke varit synnerligt uppfinningsrika i det afseendet. Men det ges
»varianter», en och annan liten förändring i det gamla vanliga, och
grönsaker förtäras onekligen mera nu än förr.
Hvad dricker man på Hasselbacksmiddagarne i hvardagslag?
Något litet öl, kanske ej så litet, men mera vin, mest bordeaux.
Champagne föraktas icke häller, men de starka spanska vinerna förekomma
ej så mycket som för tretio och fyrtio år sedan, och de rhenska
vinsorterna drickas icke ofta, i motsats till hvad händelsen var
under förra århundradet. På soppan bordeaux, på fisken möjligtvis
något rhenskt eller sauterne, på köttet bordeaux eller champagne, på
steken kanske bourgogne och slutligen vid desserten ett litet glas
spanskt eller portugisiskt.
Men detta är ju en festmiddag? Nej, det är en hvardagsmiddag
på verandan. Vi äro ett muntert folk. En festmiddag intages i
smårummen eller i stora, ofantliga salen i öfre våningen. Där går det
mycket hetare till. Där drickas flera sorter bordeaux, ett par
bourgogne, champagne, spanskt, portugisiskt, kanske ock ungerskt och
Capvin. Och likväl kan det ju hända, att kamrern med familj sitter
på verandan och till maten nöjer sig med en enda butelj bordeaux.
Sådant kan hända, men att någon nu mera skulle komma ut till
Hasselbacken för att äta ett par portioner mat och dricka en half butelj
öl, det händer knapt, åt minstone hör det till de allra sällsyntaste
undantag och framkallar ovilkorligt mycket dåligt lynne hos
upppassarne, något som man bör akta sig för.
Hasselbackspubliken består af hvarjehanda slags »bättre folk»,
högre ämbetsmän med nordstjärnans kraschan, hvilken de dock icke
visa på verandan, endast i festvåningen, extra ordinarie hofrättsnotarier
och departementsamanuenser med hög grad i »Tratten» och P. B.,
som de ej häller visa på verandan. Grosshandlare och kontorister,
fabrikörer och literatörer, agenter i långa rader, officerare af olika
grader, diplomater i parti, friherrinnor och grefvinnor och
köpmansfruar utan tal. Vi äro alla med. Vi ha alla pengar, då det är fråga
om att äta middag på Hasselbacken. Det kan inträffa, att en ung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
