Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sibirien - Sibiriska järnvägen - Sibiriska ärtträdet - Sibiŭ - Sibylla (sierska) - Sibylla (prinsessa) - Sibyllinska böckerna - Sic - Sï-chuan, Sze-chwan, Sze-chuan, Szi-tschwan, Setjsuan - Siciliano - Sicilianska aftonsången - Sicilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Sibiriska järnvägen—Sicilien
118
en rad lokala, sedan allsibiriska, kommo till, snart
stödda av ententemakterna och först och främst
av de s. k. tjeckiska legionerna, vilka utgjorde
den antibolsjevikiska sibiriska rörelsens obetingat
viktigaste militära tillgång. Förvirrade
partistrider hindrade likväl uppkomsten av en
auktoritativ statlig makt; ett försök att etablera en
sådan gjordes hösten 1918, då amiral Koltjak
proklamerade militärdiktatur. Dennes 1919 startade
offensiv mot bolsjevikerna blev dock ett stort
fiasko; bolsjevikerna gingo i stället till anfall
mot S., och Koltjak nödgades retirera allt längre
österut för den framryckande röda armén; sedan
Koltjak i slutet av 1919 av tjeckerna utlämnats
till bolsjevikerna, var det slut med den sibiriska
sj älvständigheten, sovj etsystemet återupprättades,
och landet blev en del av RSFSR. Endast dess
östligaste del, organiserad som Fjärran österns
republik, intog ännu en tid en från sovjetstaten
fristående ställning; bolsjevikernas försök att ta
ledningen av republiken hindrades av japanerna,
som höllo den under en synnerligen effektiv
protektion. Sedan japanerna emellertid 1922 under
amerikansk påtryckning utrymt Vladivostok,
införlivades den s. k. buffertstaten med
Sovjetryss-land, i det att den som ett administrativt område
uppgick i RSFSR.
Sibiriska järnvägen, se Transsibiriska
järnvägen.
Sibiriska ärtträdet, bot., se Caragana.
Sibiü [sibi’o], ung. Nagyszeben, ty.
Hermann-stadt, stad i Transsylvanien, mell. Rumänien,
Sie-benbürgens forna huvudstad, vid en biå till Olt,
c:a 400 m ö. h.; c:a 65,000 inv. S. grundades av
tyska invandrare under senare hälften av
1100-talet och bevarar delvis ännu medeltida tysk
prägel. Ang. univ., se Cluj.
Sibydla, en i fornklassisk sägen omtalad
sierska, från vilken i staters och enskildas ägo
befintliga samlingar av orakelspråk skulle härleda
sig. S. omtalas först under 400-talet f. Kr. Hon
tänktes urspr. blott som en, men sedan omtalas
flera s. Mest känd var den kringvandrande s.
från Erythrai i Jonien. Från s. i det grekiska
Cumae i Kampanien härledde sig romarnas
stats-orakel, ”libri sibyllini” (se Sibyllinska böckerna).
En samling s. k. sibyllinska orakel från
forntiden finnes ännu i behåll. Den härleder sig från
den judiska hellenismen, som i s:s uttalanden
ville finna bekräftelser för judisk historia och
religion. Judiska sibyllinska böcker uppkommo
från 2:a årh. f. Kr. och utvidgades med kristen
sibyllinsk diktning till 400-talet e. Kr. I den
bildande konsten ha s. spelat en ej ringa roll.
De ha framställts i växlande antal men alla med
en bok som attribut. Ryktbarast äro
Michelange-los fem s. i Sixtinska kapellet.
Siby’lla Calma Marie Alice Bathildis Feodora,
prinsessa, änkehertiginna av Västerbotten (f. 1908
18/i), dotter till hertig Karl Edvard av
Sachsen-Koburg-Gotha, ingick 16/g 1932 förlovning och
2O/io s. å. äktenskap med Sveriges arvfurste,
hertigen av Västerbotten Gustaf Adolf (d. 1947). I
deras äktenskap föddes döttrarna Margaretha (f.
1934), Birgitta (f.
1937), Désirée (f.
1938), Christina (f.
1943) och sonen,
Sveriges kronprins,
hertigen av Jämtland, Carl
Gustaf (f. 1946).
Sibyllinska
böckerna (lat. li’bri
sibyllini; se Sibylla),
romerskt statsorakel.
Enl. sagan skulle de
av en okänd kvinna
sålts till konung
Tar-quinius Superbus. De
innehöllo på grekisk vers avfattade spådomar och
rådfrågades av ett prästerskap, som ombesörjde
grekisk kult i Rom. ”Libri sibyllini”, som
förvarades i den kapitolinske Jupiters tempel,
förstördes vid templets brand 83 f. Kr., varpå nya
orakelspråk insamlades på olika håll, där
sibyllor verkat.
Sic, lat., så; så står det (verkligen); sättes —
stundom ironiskt — inom parentes för att
framhålla, att ett citat är absolut trovärdigt.
Si-chuan [si-t/oan], Sze-chwan, S z
e-ch u a n, S z i-t s c h w an, Setsjuan,
provins i inre Kina, vid mellersta Yang-tsi-kiang
och dess bifloder; 431,000 km2, 53 mill. inv.
Huvudstad: Cheng-tu. Dess n. och v. delar
bilda ett vilt och otillgängligt, glest befolkat
högland, de s. k. Sichuanalperna, vilkas högsta
kedjor nå 6,000—7,000 m ö. h. S:s centrum och
tätast befolkade del är det s. k. Röda bäckenet
(300—500 m ö. h.), uppbyggt av röda
sandstenar och genomflutet av Yang-tsi-kiangs
strida bifloder. Sommaren är varm och
regnrik, vintern kylig. Röda bäckenet lämnar rika
skördar av de vanliga sädesslagen, ris (främst
på den konstbevattnade slätten kring
Cheng-tu), sockerrör, majs, tobak, sydfrukter m. m.
Fyndigheter av stenkol, salt, järn o. s. v.
Yang-tsi-kiang är under sommarregnen segelbar till
Chung-king, Kinas huvudstad 1937—1945.
Siciliano [sit/ilja’nå] (fr. Sicilienne),
sydita-liensk dans i 6/s el. 12/s takt i lugnt tempo (även
ersättning för andantesatsen i en sonat el.
con-certo grosso under 1600- och 1700-talen).
Sicilianska aftonsången (it. Ve’spro sicilia’no),
benämning på det uppror, som utbröt i Palermo
31 mars 1282 och varigenom det franska
konungahuset Anjou fördrevs från Sicilien. Den
närmaste orsaken till upproret var en fransmans
skymfliga uppträdande mot en siciliansk dam
under aftonsången.
Sicilien, it. Sicilia, ö i Medelhavet mellan
Apenniniska halvön och Afrika; 25,571 km2;
4,462,220 inv. (1951). S. bildar ett landskap i
Syditalien (se karta vid Italien) och indelas i 9
provinser. Huvudstad är Palermo. S. skiljes
från Italiens fastland genom Messinasundet. Den
triangelformiga ön med de föga sönderskurna
kusterna kan indelas i tre orografiska områden,
berglandet i n., backlandet s. därom och den i
det sistn. mer el. mindre inträngande kustslätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
