Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Semikolon - Seminarieadjunkt - Seminarist - Seminarium - Semination - Seminering - Seminghundra härad - Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt - Seminoler - Semipalatinsk - Semipelagianism - Semipermeabel - Semiramis - Semiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 Seminarieadjunkt—Semiter 10
komma med en punkt över (;) och utmärker ett
uppehåll. S. nyttjas mest för att skilja
huvudleden i en längre period. S. infördes av A.
Ma-nutius i slutet av 1400-talet.
Seminarieadjunkt, sedan 1938 benämning på
ämneslärare vid småskoleseminarium.
Seminarfst, lärjunge vid seminarium.
Seminarium (lat., eg. plantskola). 1)
Undervisningsanstalt för utbildning av folkskollärare,
småskollärare samt handarbetslärarinnor
(hand-arbets-s.), skolkökslärarinnor (skolköks-s.),
tidigare även flickskolans lärare samt präster.
Beteckningen s. användes även om vissa andra
ut-bildningsanstalter, ss. Ericastiftelsens
läkepeda-gogiska s. och Socialpedagogiska s. i Stockholm.
— 2) Undervisningsform vid univ. och högsk.
med uppgift att genom vetenskapliga övningar
(”s.-övningar”) för de olika läroämnena väcka
och leda de studerandes självverksamhet och
därigenom hos dem utbilda förmåga till självständigt
vetenskapligt tänkande, överinseendet över varje
särskilt s. utövas av en föreståndare (vanl. prof,
i ämnet), som leder övningarna, vid vilka kunna
förekomma granskning av uppsats, förf, av någon
medl. i s., referat av nyutkommen vetenskaplig
litteratur inom ifrågavarande ämne el. rent
förberedande övningar (”pro-s.”).
Seminatiön, dets. som seminering.
Seminèring (av lat. sèmen, frö, säd), på
artificiell väg verkställd överföring av sperma till
honans könsorgan (jfr Konstgjord
sädesöverfö-ring), har börjat tillämpas inom husdjursaveln.
Sperman uppsamlas i en gummibehållare, som
in-sättes i hondjurets slida el. i en konstgjord slida,
där hannen får utföra parningen. Man har även
begagnat uppstoppade hondjur med anordningar
för spermans uppsamlande. Vid en temp. av 50
kunna spermatozoerna hållas levande åtskilliga
dagar. Den utspädda sädesvätskan insprutas i
hondjurens livmoderhals. S., tillämpad inom
husdjursaveln, s. k. s e m i n a v e 1, erbjuder många
fördelar (se Konstgjord sädesöverföring).
Kostnaderna för hållande av högklassiga handjur
kunna genom s. avsevärt reduceras. Det har
dessutom visat sig, att man genom s. ernår väl så
goda dräktighetsresultat som vid befruktning på
naturlig väg. — I Sverige bildades 1943 ett par
lokala föreningar i Södermanland och Skåne för
gemensam tjurhållning och praktiskt tillämpad s.
För att möjliggöra ett systematiskt genomförande
av tjurprovningar ha de lokala
semin(tjur)-föreningarna sammanslutit sig i
Riksförbundet Sveriges seminföreningar. Vid
årsskiftet 1951/52 voro c:a 16% av landets hela
bestånd anslutna till seminföreningarna.
Seminghundra härad i Uppland, Stockholms
län, n. om Stockholm, omfattar socknarna Vidbo,
Skepptuna, Lunda, Frösunda, Orkesta, Markim
och Skånela. S. tillhör Akers och Svartsjö
fögderier, Stockholms läns v. domsaga (tingsställe
Stockholm).
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt,
i Ärkestiftet, omfattar 7 pastorat: Odensala och
Husby-Ärlinghundra; Sigtuna, S:t Olof, S:t Per,
Vassunda och Haga; Knivsta och Alsike; När-
tuna och Gottröra; Vidbo och Husby-Långhundra;
Skepptuna och Lunda samt Skånela och
Norrsunda.
Seminoler [-nå’-], en till muskogeer hörande
nordamerikansk indianstam. Urspr. boende i
Georgia, vandrade de omkr. 1750 till Florida.
De stredo 1817—18 och framför allt från 1835,
då regeringen ville förflytta dem till
indianterritoriet, ända till 1842 under sin berömde hövding
Osceola mot U.S.A:s trupper. Därefter flyttades
större delen av stammen, några tusen, till
Oklahoma. Omkr. 675 leva alltjämt ett ganska
primitivt liv i Floridas sumpmarker.
Semipalatinsk [sjimjipaia’tjinsk], stad i n. ö.
Kazakstan, Sovjetunionen, vid den härifrån
segelbara Irtysjs h. strand och vid den
turkestansk-sibiriska järnvägen (”Turksib”); 109,779 inv.
(1939), övervägande ryssar. Staden grundades
1718 som fästning mot kazak-kirgiserna. Kvarnar,
slakthus, läderfabriker m. m. Betydande
kalkutvinning.
Semipelagiani’sm, teol., riktningar, som intogo
en mellanställning mellan augustinism och
pela-gianism. Om dessa åskådningar och striden dem
emellan se Pelagianism.
Semipermeäbel, fys., se Permeabilitet 3) och
Diffusion 2).
Semiramis, det grekiska namnet på en
assy-risk drottning, känd genom sagan. Enl. Herodotos
skall S. ha levat 5 mansåldrar före den egyptiska
drottningen Nitokris (omkr. 2200 f. Kr.). Hon
skall efter sin gemål Ninos’ död ha fört
regeringen för sin omyndige son Ninyas och därunder
utsträckt sitt välde till Afrika och Indien, grundat
städer och anlagt berömda byggnadsverk, bl. a.
”S:s hängande trädgårdar” i Babylon, ett av
världens 7 underverk. Den historiska personlighet,
som ligger till grund för sagans S., torde vara
en berömd drottning Sammuramat, förmäld
med konung Samsi-Adad V av Assyrien och
omkr. 809—806 f. Kr. regent för sin omyndige
son Adadnirari HL
Semiter, på 1700-talet införd benämning på en
grupp forntida el. ännu levande folk, som troddes
härstamma från Noaks son Sem. Som s.
betecknas nu folk, vilka vid sitt första framträdande
talat semitiskt språk. S:s äldsta hem i historisk tid
är s. v. Asien, från Zagros- och Luristanbergen
och Persiska viken i ö. till Medelhavet i v., från
Mindre Asiens och Kurdistans berg i n. till Röda
havet i s. Här framträda i historien vid skilda
tidpunkter och i olika delar av området olika
semitiska folk. Dessa kunna sammanställas i tre
huvudgrupper, öst-, väst- och sydsemiter. Tidigast
äro östsemiterna i Eufrat-Tigrisområdet,
akkaderna, vilka tidigt i 3:e årtusendet f. Kr.
grundade stadsriken och på den någorlunda
samtida, men främmande, sumeriska kulturens grund
uppbyggde den babyloniska. Som verkliga
akka-der betraktas i regel jämte babylonierna
också assyrierna. Västsemiterna
kunna lämpligen delas i två grupper, kananéerna
och araméerna. Kananéerna äro kända från
äldsta tider som inbyggare i Kanaan. Till dem
höra en rad i G. T. omtalade småfolk. Historiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
