Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selånger - Sem - Sem. - Semafor - Semang - Semantik - Semarang, Samarang - Semasiologi - Semecarpus anacardium - Semele - Semem - Semen - Semendria - Semeroe - Semester - Semgallen - Semi- - Semifinal - Semikolon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Selånger—Semikolon
8
Selånger, sn i Västernorrlands län, Medelpads
v. domsaga, närmast v. om Sundsvall; 152,20 km2,
3,824 inv. (1954). Omfattar huvuddelen av
Sel-ångeråns breda och odlade dal och f. ö.
storku-perade skogsområden; når i Huljeåsen 326 m
ö. h. G r a n 1 o med Högom, Nacksta och
Bergsåker äro förorter till Sundsvall. I S.
ligger Bergsåkers travbana. 2,207 har åker. Vid
Högom tegelbruk. Medeltida kyrkoruin. Nuv.
kyrkan byggd 1780—85. Pastorat i Härnösands
stift, Ljunga kontrakt. Utgör tills, m. Sättna
storkommunen Selånger; 369,80 km2, 5,729
inv. (1954).
Sem, Noas äldste son, betraktad såsom
stamfar för de semitiska folken.
Sem., farm., förk. för semen, semina.
Semafor [-få’r] (av grek, séma, tecken, och
fe’rein, bära), signalapparat med rörliga armar.
Semang, folkslag, se Negritos.
Semantik (av grek. semainein, betyda),
betydelselära.
Semärang, Samarang, Javas till storleken
3:e stad, huvudstad i prov. Midden-Java vid en
bukt mitt på nordkusten; 217,775 inv. (1930). S.
är en av Javas viktigaste hamnstäder med stor
export av plantageprodukter, ss. kaffe, socker
och kapok. Skeppsvarv.
Semasiologi, betydelselära.
Semeca’rpus anaca’rdium, ett i Ostindien
växande, vackert träd av fam. Anacardiaceae. Den
äggrunda, tillplattade frukten kallas
elefantlus och innehåller i sin vägg ett skarpt,
oljelik-nande ämne, kardol. Genom pressning utvinnes
en vätska, vilken nyttjas som outplånligt
märkbläck och utgör råmaterialet till den för lackering
av järn- och stenföremål använda svarta
”silhet-fernissan”.
Se’mele (grek. Seme’lé), grek, myt., dotter
till Kadmos och mor till Dionysos, förmodligen
urspr. en jordgudinna. S. upptogs bland gudarna
under namnet Thyone.
Semèm, av A. Noreen införd term för ett
visst tankeinnehåll (”betydelse”), uttryckt i
språklig form.
Sémen (plur. semina), lat., bot., frö; anat.,
säd.
Seme’ndria, se Smederevo.
Seme’roe [-ro], vulkan på Java (se d. o.,
sp. 395).
Seme’ster (av lat. seméstris, av sex, sex, och
ménsis, månad). 1) Tid av 6 mån. (i det
forntida Rom var tiden för vissa ämbetens
innehavande begränsad till 6 mån.); ”termin” vid
univ., högsk. el. annan läroanstalt (så består i
Norge läsåret vid univ. av höst- och vår-s., i
Tyskland av sommar- och vinter-s.).
2) I Sverige är s. benämning på årlig
ledighet för anställda med bibehållna löneförmåner
och användes även för att beteckna ledighet för
rekreation över huvud taget. Till visst antal
dagar fixerad s. tillkom urspr. endast ämbetsmän
och likställda, men förmånen utsträcktes under
1900-talet till större grupper tjänstemän och
arbetare. För arbetare utgjorde s. dock ännu på
1930-talet, i den mån den förekom, i regel endast
4—6 dagar. Först genom 1938 års s.-lag blev s.
allmän och utsträcktes till minst 2 veckor. 1945
antogs den nu gällande s.-lagen, vilken 1946
kompletterades med bestämmelser om längre s.
för ungdom och personer med särskilt pressande
arbete och 1951 ändrades, så att s. numera för
alla arbetstagare omfattar minst 3 veckor. Sedan
1946 bedrives även en statsunderstödd verksamhet
för att bereda s. åt husmödrar (se
Husmoders-semester). — Rätt till s. tillkommer praktiskt
taget alla arbetstagare med undantag för
arbetsgivarens familjemedl. För varje månad, varunder
arbete utföres för arbetsgivarens räkning minst
16 dagar, förvärvas rätt till 1 V2 dags s. under
nästfoljande kalenderår el. under annan period,
som överenskommes mellan den anställde och
arbetsgivaren. Med arbetad dag jämställes dag,
varunder arbetstagaren åtnjutit s., varit
arbets-oförmögen på gr. av olycksfall i arbete el.
yrkessjukdom el. varit frånvarande på gr. av
havandeskap, barnsbörd el. militär repetitionsövning.
Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för s. men
måste minst 14 dagar i förväg underrätta
arbetstagaren därom. S. bör såvitt möjligt förläggas
till sommartiden. S. skall utgå i ett sammanhang
el. i två perioder, varav den ena omfattar minst
12 arbetsdagar. Avsteg härifrån kan göras efter
överenskommelse men ej egenmäktigt av
arbetsgivaren. I s. inräknas vanliga fridagar men ej
söndagar. En sammanhängande s. omfattar därför
i regel 22 dagar. Under s. skall lön utgå, vid
månadslön den ord. lönen, vid annan
avlöningsform den genomsnittliga dagsinkomsten under
kvalifikationsåret (med viss minskning för
övertidsarbete). Arbetstagare i arbetsgivarens kost
har under s. rätt till kostersättning för såväl
s.-dagar som mellanliggande söndagar.
Hemarbetare ha ej rätt till s. men däremot till s.-lön
med 6% av den under kvalifikationstiden
förvärvade inkomsten. För s j ö m ä n gälla
särskilda bestämmelser ang. s:s förläggning. — Den,
som slutar sin anställning utan att ha fått ut
intjänad s., har rätt till semesterersättning
såväl för den s., som intjänats under föregående
år, som för den, som hänför sig till det löpande
året. — Mål ang. s.-lagens tillämpning avgöras
av arbetsdomstolen, om arbetet är bundet av
kollektivavtal, eljest av allmän domstol. — Åtskilliga
arbetstagare ha längre s. än den lagstadgade. För
statstjänstemän gälla bestämmelserna i löneregl.,
vilka i stor utsträckning äro förmånligare än
s.-lagens. Enl. en särskild lag ha arbetstagare, som
äro utsatta för radioaktiv strålning el. röntgen,
rätt till minst 3 dagars s. för varje arbetad
månad. — Där enl. sedvana s. för viss grupp av
arbetstagare är längre än den lagstadgade, skall
denna sedvana enl. bestämmelser i s.-lagen lända
till efterrättelse för alla arbetstagare i
yrkesgruppen. — Litt.: O. Hesselgren och Y.
Samuelsson, ”Den nya s.-lagen” (5:e uppl. 1952).
Se’mgallen, del av Kurland (se d. o. och
Lettland, sp. 601 ff.).
Semi-, lat., halv-.
Semifinal, sportv., se Final 3) och Heat.
Semikolon, skiljetecken, som består av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
