Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmeledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V:s historia: en mängd nya hemman och torp
upptogs, delvis genom öfverflyttade finnar.
Bergshandteringen uppmuntrades och städer
anlades, nämligen Karlstad (1584), der en skola
inrättades, samt Filipstad (1611), som anlades för
bergslagens räkning. Sedan hertigdömet med
Karl Filips död hemfallit till kronan, styrdes
V. och Nerike af en ståthållare, och 1634–1779
bildade Nerike och V. ett län under landshöfdingen
i Örebro, med undantag af tiden 1639–54,
då V. (på två härad när) jämte Dal hade
egen landshöfding, i Karlstad. Sedan 1779 har
V. (utom Karlskoga bergslag, som stannade
under Örebro län) utgjort ett eget län:
Karlstads l. Värmlands län. Under Sveriges
ofta återkommande krig med Danmark och
Norge såväl under medeltiden som i nyare tiden
blefvo V:s gränstrakter förhärjade och odlingen
hejdad, men i senare fredliga tider har denna
liksom befolkningen betydligt ökats. Under
konung Albrekts regering i Sverige (1364–89)
var V. skildt från den öfriga delen af riket och
höll sig, liksom Dal och en del af Vestergötland,
till den i Norge regerande konung Håkan Magnusson.
– Jfr bl. a. Erik Fernow (född i Filipstad d.
4 Mars 1735, brukspredikant vid Karlsdal 1776–77,
sedermera adjunkt och nådårspredikant
på flere ställen i stiftet, död i Kristinehamn d.
5 Febr. 1791): »Beskrifning öfwer Wärmeland»
(1773–79), J. Hammarin: »Carlstads stifts
herdaminne» (3 dlr, 1846–49), Fr. Westling:
»Hertig Karls furstendöme» (1883), C. G. Styffe:
»Skandinavien under unionstiden» (2:dra uppl.
1880), och landshöfdingens i Värmlands län
femårsberättelser.
K. S. E. E. Ad. N–n.
Värmlands fältjägarekår (n:r 26) uppsattes
år 1788 under namnet Värmlands
fältjägarebataljon till en styrka af 600 man och
till försvar af gränsen mot Norge. Styrkan
minskades 1792 till 300 man, och bataljonen
ställdes under chefen för Nerikes och Värmlands
regemente. År 1812 uppsattes en ny
bataljon om 300 man och förenades med den
förra till Värmlands fältjägareregemente.
År 1875 minskades nummerstyrkan till 500
man, med bibehållande af indelningen i 6
kompanier, och namnet ändrades till det nuvarande.
Manskapet är värfvadt, men tjenstledigt mellan
de årliga vapenöfningarna. Kårens verkliga
styrka uppgår till 29 officerare, 30 underofficerare
och spel med underofficers värdighet, 9
civilmilitärer och 425 man i nummer, hvilken
styrka enligt 1892 års organisationsplan skall
minskas till 18 officerare, 27 underofficerare och
spel med underofficers grad, 8 civilmilitärer samt
400 man i nummer. Dess chefsstation är Karlstad
och mötesplats Trossnäs fält, vid Norselfven och
nära Edsvalla jernvägsstation.
C. O. N.
Värmlands län omfattar hela Värmland med
undantag af den till Örebro län hörande
Karlskoga bergslag och är beläget mellan 58° 46′
(sydligast i Lurö skärgård) och 61° 3′ n. br.
samt 6° 22′ och 3° 35′ v. lgd från Stockholms
observatorium. Länets största längd, n.–s., är
250 km. och största bredd, ö.–v., 150 km.
Ytinnehållet är 19,323 qvkm., deraf 17,550
qvkm. land och 1,773 qvkm. vatten. Till land
äro här räknade öar och holmar i Vänern, 60 qvkm. I
vattnets areal är icke inräknad länets andel af sjön
Vänern, i hvilken för öfrigt gränsen mellan de här
sammanstötande tre länen icke är bestämd. Folkmängden
vid 1892 års slut utgjorde 251,361 personer
(121,348 mankön, 130,013 qvinkön), deraf 233,308 å
landsbygden och 18,053 i städerna. Folkmängdstätheten
var sålunda 14 personer på 1 qvkm. land. I afseende
på folkmängden intager detta län, som har 5,23
proc. af rikets befolkning, det 6:te rummet och i
afseende på folkmängdstätheten det 19:de af rikets
län. Tillökningen i folkmängd inom detta län har
sedan år 1879 varit icke blott ingen, utan den
stora utflyttningen har vållat en årlig minskning
i folkmängden i synnerhet å landsbygden. Intill
sistnämnda års slut hade folkstocken på de sista
femtio åren ökats med omkr. 58 proc., men har på
de sista tretton åren minskats med mer än 7 proc.,
och folkmängden i hela länet var vid slutet af år
1892 ungefär densamma som i början af 1860-talet,
eller lika med blott landsbygdens vid midten af
samma årtionde. Ensamt under de sista tio åren
uppgår emigranternas antal från länet till mer
än 30,000 personer. Äfven till orter inom riket är
utflyttningen ganska betydlig. – I judicielt hänseende
är landsbygden fördelad i 7 domsagor, omfattande
14 härad, under Svea hofrätt, och i administrativt
hänseende i 7 fögderier och 19 länsmansdistrikt. Dessa
domsagor äro Östersysslets (omfattande Fernebo, Ölme,
Vismans och Väse härad, af hvilka de 3 sistnämnda
bilda ett tingslag), Mellansysslets (omfattande de
till ett tingslag förenade Kils, Karlstads och Grums
härad), Södersysslets (omfattande Gillbergs och Näs
härad), Nordmarks (omfattande Nordmarks härad), Jösse
(omfattande Jösse härad), Fryksdals (omfattande
det i två tingslag, ett nedre och ett öfre, delade
Fryksdals härad), Elfdals och Nyeds (omfattande
det i två tingslag, ett öfre och ett nedre, delade
Elfdals härad samt Nyeds härad). De 7 fögderierna
sammanfalla med och hafva samma namn som domsagorna
med det undantag att Östersysslets fögderi omfattar
äfven Nyeds härad och att Elfdals fögderi sålunda
omfattar blott Elfdals härad. Länsmansdistrikten
äro i Östersysslets fögderi 4, i hvart och ett af
Mellansysslets, Elfdals och Fryksdals fögderier
3, i hvart af de öfriga Södersysslets, Nordmarks
och Jösse fögderier 2. Länets städer, Karlstad,
landshöfdingens residens, Kristinehamn och
Filipstad, hafva hvar sin rådstufvurätt. Landskommunerna
äro 87, hvaremot länets 2 köpingar, Arvika och Seffle,
räknas tifl stadskommuner. – I ecklesiastikt hänseende
hör länet till Karlstads stift samt omfattar 7 hela
och delar af 2 kontrakt. Församlingarnas antal å
landsbygden är 88, af hvilka en har en del inom
Örebro län, och stadsförsamlingarnas 3. – Länet är
indeladt till 292 nummer af Nerikes regemente (numera
Lifregementet till fot) och 908 nummer af Värmlands
regemente; en nyligen från Elfsborgs till V. län
öfverflyttad sockendel är indelad till 5 nummer af
Vestgötadals regemente. I länet är ock förlagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
