Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gellivare - Gelma - Gelnhausen - Gelning - Gelon - Gelsemium - Gelton, Toussaint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydligaste lagret och den till det närmast nordligare
lagret hörande stora malmen, Koskulls kulle, der
fosforhalten i medeltal är 0,03 proc. Hela den
malmförande arealen på G. kan beräknas till 652,300
qvm., deraf dock endast omkr. 150,000 qvm. äro
relativt oartfria. Emellertid kan, då denna malm
är så rik, beräknas, att en fots afsänkning af
denna yta skulle gifva 136,870 tons (1 ton =
1,000 kg.) malm. Hela malmytan åter skulle med
en fots sänkning kunna gifva 943,600 tons malm,
eller lika mycket, som kräfves för Sveriges hela
jernproduktion. Oaktadt "Gellivare malmbergs"
tillgångar sålunda genom undersökningen betydligt
reducerats, äro de dock ofantliga, och önskligt
vore, att den dag snart komme, då de kunde verkligen
tillgodogöras. Det engelska bolag, som sedan några år
innehaft G., eger inom G., Piteå, Elfsby, Jockmocks,
Öfver-Luleå och Neder-Luleå socknar omkr. 85 mtl,
hufvudsakligen skogsegendom, med verk och inrättningar
taxerade till omkr. 1,600,000 kr. Jfr Chefens för
Sveriges geol. undersökning underdåniga berättelse
om malmfyndigheter inom Gellivare och Juukkasjärvi
socknar af Norrbottens län. Bil. B. O. Gumaelius’
berättelse (1877). Th. N-m.
Gelma (Fr. Guelma), stad i Algeriet,
prov. Constantine, vid Sebuse. Omkr. 4,000
innev. Romerska fornlemningar. Vid Hammam-Meskutin,
14 km. från G., finnas flere heta svafvelkällor.
Gelnhausen, stad i preussiska regeringsområdet Kassel
(Hessen-Nassau), vid Kinzig, ett tillflöde till
Main. Omkr. 3,700 innev. G. blef riksstad 1170. På
en holme i floden ligga ruiner efter en af Fredrik
Barbarossa uppbyggd borg.
Gelning, sjöv., den sneda skärning, som göres på
dukarna i ett segel för att bilda dess buktiga
sidor. Gelningen är antingen konkav, uppskärning,
såsom vid undre liket af ett råsegel, eller
konvex, rund, såsom vid undre liket af ett stag-
l. gaffelsegel och vid främre liket af ett stagsegel.
O. E. G. N.
Gelon (Lat. Gelo), från Gela på Sicilien, uppsteg
från en ringa ställning bland envåldsherskaren
Hippokrates’ lifvakt till öfverbefälhafvare för
rytteriet, och vid Hippokrates’ frånfälle (491
f. Kr.) efterträdde han denne såsom furste öfver
Gela. 484 utsträckte han sitt välde äfven till
Syrakusa, Siciliens förnämsta stad, hvars borgare,
uttröttade af inre strider, frivilligt öppnade
portarna för G. Dit förlade han äfven regeringens
säte och sörjde för öfrigt med mycken klokhet
och framgång för utvidgandet och befästandet af
sitt nya välde samt för ordnandet af statens inre
angelägenheter. Vid Xerxes’ stora härnadståg mot
Grekland (480) bådo grekerna G. om hjelp, hvilken dock
icke beviljades, emedan man ej ville erkänna honom
såsom öfverfältherre. Samtidigt gjorde kartagerna
under Hamilkar med betydande stridskrafter ett
närmast mot envåldsherskaren Theron i Agrigentum
riktadt anfall på Sicilien. G. skyndade denne till
hjelp och vann både till lands och sjös en lysande
seger vid Himera (480). Enligt en siciliansk sägen
skall denna drabbning hafva
utkämpats på samma dag som slaget vid Salamis. De af
G. föreskrifna fredsvilkoren skola bl. a. hafva
innefattat bortläggandet af de hos kartagerna
öfliga menniskooffren. G:s hela regering utmärkte
sig genom rättvisa och humanitet. Också egde han
i så hög grad sina medborgares tillgifvenhet, att
han obeväpnad vågade infinna sig i en folkförsamling
och erbjuda sig att nedlägga regeringen. Menigheten
hyllade honom dervid enhälligt såsom fäderneslandets
räddare och konung. Efter sin död (477) dyrkades
han såsom heros. Hans broder Hiero efterträdde honom
i regeringen. A. M. A.
Gelsemium, bot. farmak., ett växtslägte inom
nat. fam. Apocyneae R. Br., kl. Pentandria
L. Gelsemium sempervirens Pers., gul jasmin l. karolina-
jasmin, är en klättrande buske, som i Nord-Amerikas
södra sumptrakter bildar vackra festoner mellan
trädkronorna och under våren fyller luften med den
ljufliga doften af sina höggula jasminlika blommor,
hvilka sitta samlade i klasar i bladvecken. Roten
är officinell i Nord-Amerika och består såsom drog
af korta, klufna, tradiga och lätta bitar, hvilka
hafva en matt gulhvit färg, svag narkotisk lukt
och en bitter, men icke obehaglig smak. Ur roten
har framstälts gelsemin, en färg- och luktlös,
men ytterst bitter alkaloid, som vidgar pupillen,
nedstämmer sensibiliteten, döfvar hjernan och dödar
genom förlamning af respirationsmusklerna. Såsom
läkemedel begagnas i Amerika det officinella flytande
extraktet i dos af omkring 10 droppar, hvar annan
eller hvar tredje timma, mot frossa, flerehanda
febrar, lunginflammation m. m., men, såsom det synes,
med största fördel mot neuralgia trigemini l. värk
i någon af femte nervparets grenar. Medlet prisas af många, men är
farligt, emedan det ofta framkallar förgiftningar.
O. T. S.
Gelton, Toussaint, målare, sannolikt född holländare
och elev af Poelenburg, kom till Danmark och blef
der mycket uppburen. Det tidigaste daterade arbete
man hittills känner af hans hand är det porträtt af
pfalzgrefvinnan Maria Eufrosyna, måladt på koppar,
hvilket nu finnes i svenska nationalmuseet; det
bär årtalet 1658 och är tvifvelsutan utfördt i
Köpenhamn. Detta och flere andra arbeten för Sverige
gjorde honom så bekant, att han dit inkallades
eller sjelfmant inkom 1666 samt erhöll uppdrag
att måla flere bilder af den unge Karl XI. Han
vistades sålunda i Stockholm åtminstone sagda år,
och åtskilliga verk af hans hand, påminnande om hans
mästares många "badande nymfer", äro sedan dess
spridda i Sverige. Han skall äfven hafva varit en
förträfflig kopist af Gerard Dov. År 1674 erhöll
han i uppdrag af den danske konungen Kristian V
att resa till Sachsen och afmåla dennes syster, som
var kurfurstens gemål; sannolikt först 1676 vände
han hem från denna färd. Ungefär samtidigt med sin
utresa blef han nämnd till kungl. "contrafejer" med
årslön. Han torde aflidit i Köpenhamn under förra
hälften af 1680. Utom ofvan nämnda bild eger svenska
nationalmuseet af honom ett porträtt af Karl X Gustaf,
samtidigt med denna, samt en bild af Kristian V (sign.
1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
