Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 22 —
lägger nämligen: «insbesondere fiigen sich dieser
regel die kiirzeren formen der präpositionen (an, fur *
etc.) gegeniiber den längeren adverbialformen (ana,
furi etc). Durch die proclisis ist die starke stufe
auf die mittlere, der hauptton zum nebenton
herab-gedriickt». Han Utgår således från det antagandet
att de kortare formerna i allmänhet användas såsom
prepositioner, de längre som adverb. Men af Beitr.
IV, 468 ff., där han omtalar partiklarnes former i
de skilda dialekterna, framgår icke att så är
förhållandet, och denna utgångspunkt torde vara miss^
ledande.
Till ana förekommer i gotiskan ingen sidoform
utan ändelsevokal, och under det Gabelentz och
Loebes glossar anför blott 2 ställen där ordet
användes såsom adverb, citeras det omkring 240
gånger brukadt såsom preposition. Gotiskan har jämte
faura äfven faur, och enligt citaten i nyssnämnda
arbete användes denna senare form oftare som
preposition än som adverb, men förhållandet är
detsamma med faura, hvilket 7 gånger anföres såsom
adverb men omkring 5° gånger som preposition.
I fht. användes enligt Graff Die ahd. Präpositionen
135, 139 af denna preposition formen fora (pora) i
Glossæ monseenses, Isidor, Kero, Glossæ Hrabani
mauri, Glossæ Junii, Symb. Athan., Tatian, Otfrid,
Othloni precatio; formen fore i Psalmöfvers, i Denis
* Furi, fur har jag icke här af handlat, då ej tillräckliga
skäl synas tala för dess sammanställande med gr. nsyí, sskr.ýari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
