Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: Liberalismens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsförfattning, hvilken efterlefves. Ännu skulle det dröja
åtskilliga decennier och många strider skulle utkämpas, innan
man kunde tala om konstitutionellt styrelsesätt i Sverige.
Landet hade icke väl uppnått yttre lugn, förrän hotande moln
till en ny författningskamp uppstego på den politiska himmelen.
Äfven härvid inverkade de allmänna europeiska
rörelserna på svenska förhållanden. Efter revolutionen följde ju
omedelbart reaktionen. En hel serie af skriftställare
uppträdde, hvilka bekämpade revolutionens läror och
sjuttonhundratalets statsteorier. Läran om folkfriheten och
folksuveräniteten fingo vika för teorien om ett patriarkaliskt
envälde. Den religiösa tolerans, hvilken stått såsom idealet
för sjuttonhundratalet, aflöstes af ortodoxa tendenser både i
den katolska och den luterska världen. I filosofien uppstod
en hel serie af systemer, hvilka bekämpade upplysningstidens
empiristiska och mekaniska filosofi. Öfverallt sökte man
klafbinda individens frihet, och idealet var åter medeltidens
ståndssamhälle och den föregående tidens envälde.
Samma tendenser visade sig i den praktiska politiken.
Det var Ryssland, hvilket mer än någon annan makt
bidragit till Napoleons besegrande, som gick i spetsen för de
reaktionära sträfvandena. Alexander den förste samlade de
flesta af Europas furstar till ett gemensamt förbund, den
heliga alliansen, och Metternich förstod att använda dess
något oklara program för sina reaktionära syften.
Äfven i Sverige visade sig dessa rörelser, om också
vågorna här icke gingo så höga som mångenstädes utomlands.
De nya statsteorierna erhöllo sina försvarare i
Uppsala-fosforisterna. Atterbom, utan betydelse i den praktiska
politiken, var dock ända till sin död en ifrig anhängare af de
medeltida idealen. Geijer och Palmblad kämpade snart med
i dagens strider, och den förre var den »historiska skolams»
chef och första kraft. Och bakom honom skymtade man
den gamle rabulisten Hans Järta, hvilken nu stod som den
allt sammanhållande motståndaren till folkfrihetens rörelser.
Den reaktion som, från och med Gustaf den tredjes död,
utmärkt regeringens alla åtgöranden öfvergick till den nya,
som var satt att vakta 1809 års konstitution. Det var
nämligen ministrarna från det gamla enväldets tid, hvilka fingo
plats i de nya konseljerna, först Karl den trettondes och
sedan Karl XIV Johans. Symbolen för hela det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
