Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både sade och skrev »tidninga, bjälkana, flickona» o. s. v.,
det vill säga utelämnade pluraländelsen —r såväl i slutet
av orden, som framför artikeln. Han fick många gånger
upprepa orden muntligen med riktigt uttal, med den
påföljd, att dessa fel slutligen i det närmaste försvunno
ur hans skrivning. Något längre kvarstodo de i hans
uttal.
Att akustisk delgivning i form av diktamen icke kan
ställas i paritet med den visuella för ortografien synes
sannolikt redan därav att det skriftspråk, som
rättskrivningen avser att bibringa lärjungarna, i så många
hänseenden avviker från en fonetisk stavning. Som vi
sett tala också Lays och Haggenmullers
experimentella erfarenheter avgjort till diktamensövningarnas
nackdel, och Lay vill också blott veta av dem i form
av en och annan sparsamt förekommande
provskrivning, men icke såsom egentligen övningar. Märkligt
nog har ju emellertid Lobsien i sina försök fått goda
resultat med diktamensmetod, och om man än icke har
rätt att enbart på denna grund verka för det gamla
diktamenssystemets bibehållande, så är det alltid en
maning till försiktighet, då det blir tal om att alldeles
utmönstra diktamen som övningsmedel vid sidan av
avskrivning och ljudering. Erfarenheterna från den
sensoriska afasien äro ägnade att ytterligare öka vår
försiktighet, ty det faktum, att orddövhet som vi sett i de
flesta fall drager med sig agraft, visar bäst vilken stor
betydelse den akustiska ordkomponenten äger för vårt
skriftspråk. Slutligen kan man kanske ock vid valet
mellan en akustisk eller visuell delgivning såsom
huvudmetod särskilt i privatundervisning hava anledning att
taga hänsyn till lärjungens föreställningstyp. I varje fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
