- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
145

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medvetande, bevisas av Löwenfelds och Sommers
ovan (sid. 56) refererade iakttagelser av afasiska
personer, vilka voro oförmögna att skriva vissa bokstäver
för sig, men däremot kunde skriva hela ord, där dessa
bokstäver måste användas. Ju flera dylika grafiskt
kinästetiska ordtotaliteter, man lyckas tillägna sig, desto
större måste den ortografiska säkerheten bliva.

Men vare sig man nu accepterar Meumanns
eller Lays hypotes om avskrivningens betydelse, eller
— i likhet med oss — tillskriver dem båda ett visst
berättigande, så tyder dock allt på att avskrivningen är
den bästa rättskrivningsmetoden. Den bör emellertid
kombineras med andra språkliga övningar, särskilt
analytisk ljudering av orden. Såsom vi vid behandlingen
av Wawrzyks rättskrivningsteori hade anledning påpeka,
bevisa redan erfarenheterna från motorisk afasi, vilken
viktig andel talrörelsekomponenten kan äga för
skrivspråket. De experimentella undersökningarna av
ortografiens problem peka i samma riktning — de visa oss
t. ex., att resultatet av diktamensövningar blir bättre,
då barnen få uttala orden samtidigt med skrivakten.
Och även den omedelbara pedagogiska erfarenheten
torde kunna lämna intressanta bidrag till bekräftelse av
dessa rön. Det händer, som Berkhan påpekat, att
individer, som stamma, även stamma, då de skriva t. ex.
»O ... Ofen, Dri ... Dri ... Dr ... Driburg» etc.
Genom långsam ljudering under rättskrivningen kan
man få sådana individer att skriva rätt. En svensk
pedagog B. Sjövall berättar ock (i en uppsats om
Psykologi och Rättskrivning i »Verdandi» för 1903) till
belysning av artikulationsbildernas betydelse för
rättskrivningen, huru en av hans lärjungar till en början

10. — Herrlin, Minnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free