Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon föreställer, oförvissnad än,
den rensta oskulds bild, i stilla sorg.
FLORIO
räcker honom hornet.
Drick, riddare! — Ja, hade förr i verlden
en sådan qvinna kommit på min väg! ■ —
Nu går jag utan maka, utan barn
ner i min graf — drick, herre, drick!
ASTOLF.
En skål
för detta kön, som gör vår högsta sällhet!
FLORIO.
Då duger inte mjöden, tag till vin!
Alfred, skänk i! — Det gifs blott tvenne stigar
för skalden till naturens djup: den ena
är vällustens, den andra kärlekens;
den ena stod med öppen port; jag stängde
den sjelf för mig och drog mig till den andra;
men den var slagen re’n i lås förut.
Nu, lika godt! Vi klinga likafullt!
ASTOLF.
Med smärta hör jag er. O, kunde jag
en del er ge af min erfarenhet!
FLORIO.
Ni har då sannolikt en hjertanskär,
älskvärd och ung, som kanske saknar er
i detta ögonblick, men gläds ändå
att vara drottning i ert trogna bröst?
ASTOLF
häftigt rörd.
Ja, gamle, ja! Drick hennes skål med mig!
Alfred riktar gubbens hand.
FLORIO.
Det var en samklang! — Glasen sjelfva kände,
att frågan var om jordens högsta goda! —
Ja, trefaldt säll den man, till hvilken ödet
en älsklig hälft re’n i hans ungdom för!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
