- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
355

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLORIO.

Malvina! Stannar du ej här hos oss?

ALFRED.

Aek, mamma, stanna här! Vi ha så roligt.

MALVINA.

Tillåt mig ömsom gå och komma! Litet
vårt hushåll är, men har sitt ombestyr;
du, Alfred, fyll emellertid min plats!

alfRed.

Ah, mamma, hvar det vankas vin, der är jag
en flink uppassare, det vet du.

Malvina aflägsnar sig.

FLORIO.

Vet du,

om du får smaka det, fribytare?

ASTOLF.

Herr Florio! Ni klagar öfver lifvet:
de inre skälen har ni re’n förtäljt,
och det är hufvudsaken; hvad er annars
har händt i denna yttre verld, derom
ni torde kanske framdeles berätta.

Men öfver edra gamla dagar sväfvar
med änglavingar en välsignelse,
så ljuf, som sällsynt: denna unga enka,
som hyllar sig om er så dotterligt,
bör mer och mer, bör helt försona er
med lifvets flesta bitterheter. Huld
som en af paradisets blomstermör,
sin stängel kring er gråa stam hon lindar.

FLORIO.

Det blomstrande — det är minutens rof;
dess längre varar se’n det öfvermogna.

ASTOLF.

I sanning! Någonting så barnsligt skönt
och moderligt ändå jag aldrig sett;
liksom majblomman, af ett vårregn stänkt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free