Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergarter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergarter -
I ganska sen geologisk tid har hela vårt land varit
täckt av en stor glaciär och stora delar av landet
låg därefter någon tid sänkt under havet. Härvid
täcktes berggrunden åter till stor del av nya sediment;
morän, rullstensåsar och leror.
Allmänt kan sägas, att alla våra eruptivbergarter
lämna utmärkta byggnadsstenar, såvida de ej äro
genomsatta av allt för mycket sprickor. Sverige har
riklig tillgång på sådana B. och exporterar tidvis
stora mängder till sämre lottade länder. Den
kvartsrika graniten är mycket motståndskraftig även mot
förvittring, vilket kan vara av betydelse särskilt i
kusttrakter och i vissa industrier, där byggnadsstenen
utsättes för kemiska påfrestningar. Gnejsen kan
härvidlag ofta mäta sig med graniten men har vanligen
mindre hållfasthet och kan lättare frysa sönder. Dess
skiffrighet medför däremot den fördelen, att
utbrytningen ur stenbrotten underlättas. Även kvartsit,
sandsten och kalksten lämna gott byggnadsmaterial.
Hårdhet och hållfasthet avtager dock vanligen i
nämnd ordning. Ler- och glimmerskiffrar användas
med fördel till taktäckning. De fasta B. ha lämnat
det mesta materialet till våra lösa jordslag; traktens
berggrund avspeglar sig därför delvis i åkerjorden.
De kvartsrika B. giva upphov till relativt
näringsfattiga jordar, medan trakter med basiska B. ofta
utmärkas av större bördighet. P. E
Bergbeek, se Asfalt.
Bergénia, se Saxifraga.
Bergfibla, se Slåttergubbe.
Berggrund, se Bergarter.
Bergklint, se Klint.
Bergkristall, se Kvarts.
Bergmjöl, se Kvarts.
Bergolja (petroleum, mineralolja) anträffas
mångenstädes på vår jord. De förnämsta fyndorterna
finnas i Nordamerika (Pennsylvanien, Ohio,
Kalifornien, Kanada) samt i närheten av Baku vid Kaspiska
havet. Dessutom märkas oljefält i Mexiko och i
Sydamerika samt i Burma och Mesopotamien. I
Europa finnas vidare oljefält i Galizien och i Rumänien.
B. har förmodligen uppstått genom sönderdelning av
växt- och djurrester från tidigare perioder i jordens
historia. Den är av mycket skiftande beskaffenhet.
Vissa fyndorter lämna en tunnflytande, andra en mera
tjockflytande olja. Färgen är svart till brun, men det
förekommer även, beroende’ på det geografiska
ursprunget, olja som är gulaktig eller nästan färglös.
B. innehåller kolväten tillhörande de fyra serierna:
paraffiner (mättade kolväten), olefiner (omättade
kolväten), nafténer och bensolkolväten. I mindre mängd
ingå även en del syre- och kväveföreningar, svavel och
askbeståndsdelar. Den amerikanska B. består nästan
uteslutande av metånseriens kolväten* och innehåller
- Beskattning
mycket gasformiga och fasta beståndsdelar, under
det att den ryska innehåller obetydligt härav och
huvudsakligen utgöres av naftener.
Genom fraktionerad destillation av den råa oljan
(råolja) erhålles en mängd produkter, som finna teknisk
användning. Innan oljan förarbetas på detta sätt,
renas den först genom behandling med svavelsyra och
alkali, då de beståndsdelar avlägsnas, som ej bestå av
kolväten. Återstoden uppdelas genom destillation i
huvudsakligen tre delar. Den flyktigaste delen, som
kokar mellan 40 och 130°, kallas petroleumeter,
gasolja, ligroin och bensin. Den del, som kokar mellan
150 och 300° utgör det största destillatet (kerosin,
fotogen). Båda slagen användas som bränsle i motorer
och till belysning. De vid 300° icke flyktiga delarna
användas som smörjoljor. Därur beredes vaselin
(naturvaselin), en fettliknande substans, som användes
till salvor och till rostskydd å vapen och maskiner.
Det har den fördelen framför fetter, som med tiden
härskna och angripa metalldelar, att det är syrafritt
och ej förändras i luften. Ur B:s svårflyktigaste del,
som vid vanlig temperatur är fast, erhålles paraffin.
Mjuk paraffin (smältp. 30—40°) begagnas bl. a. till
impregnering av tändstickor för att göra dem lättare
brännbara. Den hårda paraffinen (smältp. omkr. 50°)
användes huvudsakligen vid ljustillverkning. O. S-g.
Bergsgröe, se Gröe.
Bergsyra, se Syra.
Beri-beri, se Vitaminer.
Berkshiresvinet, se Svinraser.
Bertram (Chrysanthemum eller Pyrethrum roseum)
från Kaukasus är en ganska högvuxen ört av de
korgblomstrigas familj, med dubbelt parbladiga blad
och prästkrageliknande blomkorgar med röda
kantblommor. Hos oss är den en ganska vanlig
prydnadsväxt, men sin egentliga betydelse har den, liksom ett
par andra arter, då den i stort odlas för att av de
torkade blomkorgarna framställa det s. k. persiska
insektspulvret. H. G. S.
Beryll, se Mineral.
Besiktning å utarrenderad fastighet får av jordägaren
göras efter underrättelse till arrendatorn i god tid
dessförinnan. Angående ekonomisk B., se Boställen
och Statens domäner. Enligt Vattenlagen hålles B.
för att konstatera, huruvida medgivet arbete, t. ex.
en damm eller bro, utförts på föreskrivet sätt. Varje
motor- och släpfordon (även lättviktsmotorcykel) skall
undergå B., innan det får tagas i bruk (se
Motorfordonslagstiftning). Å. E-d.
Beskattning. I äldre tider utgingo jordbrukets utskylder
i penningar, persedlar (spannmål, smör, järn, skinn
etc. i de olika orterna) och dagsverken dels efter
jordatal — t. ex. mark-, öres- och örtugsland — och
dels efter ett så småningom i förhållande till jordens
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
