Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 7. Karl IX:s regering och Jakob de la Gardie’s krig, 1600—1617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anrycka emot Moskva. Evert Horn sändes med förtruppen
att fördrifva polackarne från de kringliggande orterna och slog
fienderna i flere drabbningar. Slutligen anlände hela hären till
Tver, som innehades af polackarne. Ben 12 Augusti stod här
ett slag, som i början hotade att blifva förderfligt för de
förbundne. Polackarnes fruktansvärda rytteri sprängde
fransmännen på De la Gardies venstra flygel och förjagade äfven de
ryska hjelptrupperna, hvilka åter under flykten bragte
förvirring i den svenska slagtordningen. Många af tyskarne och
finnarne begynte redan gripa till flykten. Men den finska
hufvudstyrkan, som under De la Gardies eget befäl var
upp-stäld på högra flygeln, gjorde ett djerft anfall mot sjelfva den
fiendtliga hufvudstyrkan, och segern vände sig till deras sida.
Två dagar senare förnyades striden, hvarvid polackarne genast
återkastades till staden. ‘ En stormlöpning mot murarne blef
dock utan- framgång, och De la Gardie beslöt derför rycka
framåt,till Moskvas undsättning. För att undvika det af
fienderna härjade området stälde han vägen åt Koliasin, följande
längs med floden Wolga. Men han hade icke hunnit långt,
innan finnarne, så rytteriet, som fotfolket, gjorde öppet myteri
och sade sig icke vilja tåga längre in i det främmande landet,
der en oundviklig undergång väntade dem. Förgäfves befalte
och bad herr Jakob dem; förgäfves försökte Boije och Horn
öfvertala dem. På eget bevåg och utan anförare beslöto
finnarne vända om till hemmet. Myteriet spred sig äfven till de
utländska trupperna, af hvilka en stor del slöt sig till finnarne.
Då ilade De la Gardie efter dem, ryckte fanorna ur de
upproriskes händer och nödgade dem åtminstone att stanna. Han
ville nu utanför Tver invänta nya förstärkningar från Finland.
Men den 5 Augusti utbröt ånyo myteriet, och krigsfolket sade
honom öppet, at’t han finge allena qvarstanna der med ryssarne,
om han ej ville följa dem på hemvägen. Sålunda nödgades
han mot sin vilja- begynna återtåget; först på halfva vägen
emellan Tver och Novgorod fick han åter sitt folk att stanna.
Den gamle Anders Boije fick i uppdrag att återföra de
hals-starrigaste till Finland, och med de öfrige fortsattes ånyo den
genom myteriet afbrutna färden. Föröfrigt blef ej de
tred-skandes olydnad utan straff; så snart konungen fick underrättelse
om hvad som förefallit, skref han till ståthållaren på Viborg,
Arvid Wildeman, med sträng befallning att återsända dem dit,
Digstized ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
