- Project Runeberg -  Kustbilder /
44

(1902) [MARC] Author: Jonatan Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I
mm
m
:«n
v. .>
Calle.
44
dagstid drog fram öfver dem med brus och larm. Hur
vackra och förtroendeingifvande voro ej dessa släta, kala berg-
uddar, hvilka sköto ut i fjärdarna, hur härliga och kraftiga
tyktes ej holmarnas träd vara, där de sto do i ständig kamp
med de från alla håll angripande vindarna. Det låg en
egen-
domlig tjusning öfver alt detta, som småningom trängde sig
in i Calles känslovärld, det utvecklade sig hos honom ett
starkt sinne för den friska skönhet, som har sitt hemvist i
ilfil
skärgården.
Calle lärde sig segla i sällskap med husbondens son
och kände sig stolt, när han vid kyrkfärder kunde anlitas
som
segelkunnig. Han fattade märkvärdigt snabbt egenska-
perna hos den besynnerliga tingest, som kallas båt, detta
af människor gjorda verk, som mest af alla människans arbe-
ten liknar ett lefvande väsen, som tyckes begåfvadt med
känsliga sinnen, som
löper lätt i lugn och vackert väder, men
strider som en berserk i storm och sjögång.
Så seglade Calle en
söndag ut till stora allfaret, som
stryker fram genom yttre skären. Sydvästen blåste som
grannast, holmarnas skogar visade sig i sin vackaste fäg-
ring, brokiga blommor växte långs stränderna, klippornas
släta ytor glänste och nästan lyste i solen, där vågorna slo-
gos sönder emot dem. Hvita slupar gingo med utfirade
dukar österut, medan andra med hårdt skotade segel krys-
sade i snabba slag västvart hän. Det var en härlig syn
att se dessa hvita båtar, där de drogo fram, drifna al haf-
vets vackraste bris. Då och då gled en stor ångare med
bolmande rök fram, bringande sjön och sluparna i en oregel-
bunden gungning, för att åter inom kort försvinna långt borta
i de krokiga sunden, där endast en förtonande molnsky be-
tecknade dess läge.
Så stack där igen upp ett par masttoppar borta öfver
klipporna, snart syntes fyrkantiga segel, och inom kort strök
där fram med väldig fart ett fartyg, hvars like Calle ännu
aldrig skådat. Det var en
brigg —
idel råsegel på de två
masterna, och så några’ stagsegel, på kajuttaket stod kap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 19:05:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kustbilder/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free