Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öl
l\3
ca
HIlllH
CO
lllllllll
132
Sammansatta lagerstolar.
ramen, hvilket äfven till en del gäller om det ingripande hjulet, så att
föreliggande lagerstols-konstruktion äfven liktidigt tjenar till hjulskärm.
Borttagandet af den stående axeln är vid denna stol-konstruktion ej
alldeles så beqvämt, som man kan få detsamma genom andra
anordningar, men det är dock för ingen del förenadt med några särdeles
svårigheter. Uti särskildta fall kan det gå an, att sluta hop stolen på undre
sidan och omgifva den stående axeln med ett pelarformigt omhölje.
Fig. 119, vägglagerstol för fyra lager. En horizontel axel AB
drifver den vertikala axeln CD och tvenne horizontela dylika, E och F, medelst
koniska hjul. Vid B är ett tvärlager, vid C ett gaffelfotlager (efter S 88)
användt; lagren vid E och F äro vägglager (efter S 76). Genom passande
val af tappdiametrarne, som uti liknande fall med det ifrågavarande städse
hafva tillräckligt spelrum, äro alla fyra lagersulorne bragta uti ett och samma
plan. Oaktadt de många lagren gestaltar sig derigenom ifrågavarande
konstruktion, som uppfyller samtliga vilkoren af § 91, så enkelt som man kan
önska det.
Fig. 119.
XII. REMSKIFVOR ELLER REMTRISSOR.
S 94.
Regel för anordningen af remskifvor.
Eemskifvorne höra till friktions-hjulen, emedan det är genom friktion
vid omkretsen utaf dem, som kraften kan öfverflyttas till eller från den
omkring desamme spända remmen. De användas under flera olika former;
Ii är skola blott de s. k. Cylindriska remskifvorna afhandlas. De olika
ställningar, som skifaxlarna kunna antaga mot hvarandra, äro af fyra slag:
CO
CO
CO
CJI
CO
4S*
CO
CO
ca
ro
CO
§
CO
CD
C»
CO
CO
JMllill
Anordningen af remskifvor.
133
1. Axlarne falla geometriskt tillsamman;
2. de äro parallela;
3. de skära hvarandra;
4. de gå hvarandra förbi, äro korsade.
Yid dessa olika fall ledas remmarne från kraft- till lastskifvorne
antingen omedelbarligen, eller och förmedelst styrtrissor; alltid böra dock
skifvorna så anordnas, att remmarne ligga qvar på dem utan särskildta
remförare. Den härtill syftande geometriska anordningen af en rem-utvexling
kallas rem-ledning.
Följande benämningar äro i öfrigt vanliga:
skif-bredd: dimension af skifvan parallelt med axeln;
skifvans medelplan: det plan, som går genom midten af skifvans
bredd, vinkelrätt mot axeln;
medel-sektion: den cirkel der medelplanet skär skifvans yta; och
rem-midtel: den linie, som på halfva bredden af remmen är dragen
parallelt med kanterna.
Regel: Eemledningen är riktigt inrättad, om skifvorne
anordnas så, att vid hvardera skifvan midtlinien af det pågående
remstycket infaller uti skifvans medelplan.
§ 95.
Sjelfstyrande rem-utvexling.
De rem-utvexlingar, Fig- 120. Fig. 121.
vid hvilka berörde föreskrift
uppfylies, utan hjelp af
styrtrissor eller andra
styrtillställningar, kallas s j e 1 f s
ty-rande remledningar.
De enklaste äro de för
parallela axlar, som
framställas uti figg. 120 och 121.
Remmen uti fig, 120 kallas
öppen, den uti fig. 121
skef eller korsad. Båda
kunna löpa kring åt båda
hållen.
För skifvor med
geometriskt sammanfallande
axlar, är ingen
sjelfstyrande remledning utförbar, likaså litet för skifvor med skärande axlar.
Der-emot äro sjelfstyrande remledningar för den fjerde axelställningen utförbara
och ofta använda, figg. 122 och 123.
Denna rem-utvexling blir sjelfstyrande, om man ordnar skifvorne så,
att skärningslinien mellan skifvornas medelplaner ellerspåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
