Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Byggnadsämnens hållfasthet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Byggnadsämnens hållfasthet.
Graden af äverknifig är det omvända värdet af uttrycket för säkerheten.
Såsom allmän regel kan gälla, att för maskinbyggnader är
tvåfal-dig bärsäkerhet lämplig till att motstå de på en maskindel inverkande
statiska krafterna. Efter omständigheterna måste man emedlertid gå öfver
eller under detta uppgifna mått. Vid begagnandet får man dock aldrig
belasta en maskindel öfver hans theoretiska bärkraft; deremot äro vid några
få byggnadsämnen, såsom t. ex. vid smidesjern, sådane profbelastningar,
som fresta kroppen blott utöfver en af hans spänstighets-gränser, utan att
allt för mycket närma sig brottkraften, efter all sannolikhet icke skadliga.
(Se § 2.)
Faller belastningen af en kropp mellan den theoretiska bärkraften och
brottkraften, så framkallar den bestående formförändringar; uppnår
densamma brottkraften, så blifva de starkast spända fibrerne sönderslitna eller
krossade. Uppdagandet af brottkraften och bruket af brottmodulen
inskränker sig företrädesvis till sådane fall, der man rakt ut afser att erhålla brott
(sönderslita, sönderbryta etc); för beräkning af bestående konstruktioner är
bärighetsmodulen hufvudsakligen att lägga vigt vid.
§ 2.
Hållfasthets-koefficienterna.
De uti efterföljande tabell sammanställda koefficienterna äro
medelvärden ur talrika försök, som af en mängd vetenskapsmän blifvit anställde
med de mest olika slag af der upptagna ämnen; de kunna derföre väl afvika
från det verkliga värdet, som kan erhållas vid användningen af något visst
ämne, utan att derigenom förlora sitt värde såsom goda medeltal. Skadlig
verkan af tillfälliga afvikelser undviker man genom att antaga den tillåtna
belastningen i behöflig mån mindre än bärighets-modulen. Bokstäfverna
äro tillräckligt förklarade genom öfverskrifterne., Vid trä äro medelvärdena
för Ek, Bok, Tall och Ask, såsom föga från hvarandra afvikande,
sammanfattade till ett.
Ämnen, som visa stor skiljaktighet mellan brott och
bärighetsmodu-lerna, besitta i hög grad egenskapen att vara sega. Försök med
smidesjern visa, att en i någon mån öfver spänstighetsgränsen drifven belastning,
som alltså framkallar en bestående formförändring uti den belastade
kroppen, ej förändrar spänstighets-modulen, men förstorar värdet på
bärighetsmodulen. Så visar t. ex. en jernstång, som sträckes med 415 S på
qva-dratlinien, i det nya tillståndet vid förnyad belastning en bärighetsmodul
för dragning af 415 i stället för 311 <à. (Denna företeelse tillgodogöres
vid tråddragning.) Seghet är en ganska god egenskap hos ett byggnads-
K Iil
ämne; den kan åtminstone närmande uppskattas genom qvoterna — > j||p
En jernstång, utsträckt på det vis, som förr blifvit omnämndt, försvagas om
man efter utsträckningen sammanpressar densamma utöfver den andra
spänstighetsgränsen; efter den första utsträckningen kan den ursprungliga
bä-righetsmodiÜen återvinnas genom att glödga stången.
os len
iiiiliiiilniiliiii
imimi
CO
IB ICO ICO
IllillUiliilillllllllliliii
CO
CO
CO
CO
CO
CO
len
Hållfasthets-koefficienterna.
Brottmodul • Spänstighets Vridnings-
Amnen. Tr~r : ~ ~ : modul modul
for Dragning tor Tryck
_________________ K Kx E G = \E
Smidesjern, i stänger 829,56 456,26 414780 165912
uti tråd.. 1451,73 — 414780 —
i bleck... 663,64 — 352563 —
Gjutjern ............ 228,12 1306,56 207390 82956
■tål................. 1659,12 — 414780 165912
ljutstål............. 2073,90 — 622170 248868
Koppar, hamrad..... 622,17 1451,73 228129 91252
uti tråd.... 829,56 — 269607
Messing............. 248,86 2281,29 \ 134804 53922
„ uti tråd..... 1036,95 — 207390 —
klockmetall......... 476,99 — 66365 26546
jBly................. 26,96 103,69 10370 4148
JTrä................. 186,65 103,69 22813 9125
iHamptåg, nytt...... 248,86 — 5185
gammalt.. 103,69 — 1037
Basalt ..............I — 186,65
Granit.............. — 165,91 —
Kalksten............ — 103,69
Lvartz.............. — 248,86
Bandsten............ — 145,17 — —
tegelsten........... — 12,44 —
Kalkstens murbruk.. — 103,69 —
; Sandstens d:o .. — 31,11 — —
|| Tegelstens d:o .. — 8,30 — —
1) Vid räkning med värden ur denna tabell böra längd- och
ytmåt-ten tagas i linier, krafterna eller belastningarne uti ¾ v. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
