Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser - Första afdelningen: Byggnadsämnens hållfasthet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isa fca 1^ l<¾ IS IS I" len IS |S IS Iro 1^ IS
iir ii liwåwidbi.....bi i nm tffWBlTrT^" "
Rättelser:
Sid. 1, rad. 10 nedifr. står: bärkraften; läs: bärkraften och
K 4, ,, 7 ,. ,, murbruk; ,, murverk.
„ 10, spalten 3, fallet III, läs: P = — .––;
a c Ci
„ 11, „ ,, ,, Farlig tviirsektion vid C;
,, 96, öfverskriften: läs: vingprofilerna.
,, — rad. 12 uppifr. „ d:o.
,, 105, ., 14 ,, står: menniskohänder: läs: menniskukraft (handkraft).
„ 107, ,, 10 ,. ., axlarne ., bär-axlarne.’
| 128, ,.12 ,. ., Enskilta ,. Enkla lager,tolar.
„ 142, „ 1 ,, „ Morien „ Morin.
,, 161, ,, 13 ,. ,, utföres ,, utföras.
„ 202, „ 16 „ „ (§ 168) , „ (§ lfi9).
„ 206, ,. 11 „ „ § 169 „ § 170.
,,217, „ 13 „ „ P=l = l,b d ,. | ■ 1,5 d1, / = 1,5 á.
„ 221, „ 3 nedif. ,. fig. 203 ., fig. 201.
„ 223, „ 6 „ „ §§ 160 och 161 „ §§ 159 och 160.
d b i4/"nF fflfMl \3 h
,,239, „ inppif, WgÊBSÈm +T_i....(i88)
,, 248, ,. 13 nedifr. står: tvärhufvudet; läs: tappen.
,, 255, ,, 7 uppifr. ,, linier; ,. stycken.
Åtskilliga fel vid kommatering och stafning har det ej ansetts nödigt att
anmärka.
•n
’uliu
Ull.
■*4
llllllll
O)
llllllll
CJ1
lllllllll
lllllllll
CO
lllllllll
l\9
UllW
___ (Q
llllliimiiimiii
OO
CO
OO
OO
03
OO
CJ1
FÖRSTA A.FDELNINGEN.
BYGGNADSÄMNENS HÅLLFASTHET.
Inledning.
Ofverallt uti det följande äro nedanstående uttryck begagnade uti
den mening, som här angifves.
Yttryck, tryck på enheten yta.
Tryck, liksom kraft i allmänhet, kan angifvas i vigt. Enheten vigt
är här 1 ¾ v. v. och enheten yta 1 qvadrat dec. linia.
Spänning, ett uttryck, som vanligen begagnas endast vid
hållfasthetsläran, är den till enheten yta hänförda kraft, som verkar å
molekulär-fibrerne; vanligen kraft för ytenheten.
Bärighets-modul, är måttet på den spänning, som motsvarar
spänstighets-gränsen. Mot dragnings- oeh. tryck-hållfastheten svarar en
dragnings- och tryckbärighets-modul.
Brott-koefficienten eller Brott-modulen, angifver den spänning, som
åstadkommer ett söndrande af molekulär-fibrerne; äfven kallad
hållfasthets-modulen.
Spänstighets-modulen (måttet på en kropps elasticitet eller
spänstighet), utvisar den spänning vid hvilken en prismatisk kropp, som åverkas efter
längdriktningen, förlänges eller sammantryckes så mycket, som hela
ursprungliga längden (förutsatt att en sådan formförändring vore möjlig).
Theorehsk bärkraft kallas den kraft, som uti en åverkad kropp (vare
sig med dragning, tryck, vridning, böjning etc.) åstadkommer i de starkast
ansatta fibrerne en spänning lika med bärighets-modulen, alltså tager kröp-1
pens hållfasthet uti anspråk ända till spänstighetsgränsen.
Praktisk bärkraft eller Bärkraft uti inskränkt mening, namnes
denna kraft, om den blott drifver spänningen till en afsedd och såsom
tilllåten antagen höjd under spänstighetsgränsen. (Jernbanvagnars »bärkraft».)
Bärsäkerhet angifver förhållandet mellan den theoretiska bärkraften
kroppens belastning eller, som är detsamma, mellan bärighetsmodulen och
den största förefinnande spänningen.
Brottkraft eller Broltbelastning kallas ifrågavarande kraft om den, i
de starkast åverkade fibrerne, åstadkommer en spänning lika med
brottmodulen. Brottkraften är i särskildta fall kraften att sönderslita, söndertrycka,
afskära, vrida eller br^ta af etc.
Brottsäkerhet, säkerhet mot brott är förhållandet mellan brottkraften
och belastningen eller emellan brottmodulen och den största spänning, som
uti en åverkad kropp eger rum.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
