Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 25. Bruk och missbruk av pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som professor Mathews skriver: "Pengar
äro en god sak, och envar bör försöka att
skaffa sig så många som möjligt, så att han ej
behöver vara beroende av andra, varken för
brödets skull eller i sina åsikter. Men han får
icke för pengarnas skull krypa i stoftet, nedlåta
sig till låga handlingar eller sälja sitt samvete.
Att förtjäna pengar är osunt, då det uttorkar
andras förvärvskällor, när det släcker kärleken
till det sköna och gör människan ligiltig för
natur och konst, när det minskat medkänslan
och utplånar gränsen mellan rätt och orätt,
mellan dygd och last, när det kväver religionen och
utesluter varje tanke i själen på Gud".
Det är så. Ingen är mera beklagansvärd än
den, som blott tänker på guld. — —
Det kommer emellertid an på att hushålla
med sina inkomster, eljest missbrukar man
pengarna. Det gäller att vara sparsam utan
att därför bli snål. Man måste spara i det
lilla för att kunna göra sig en god förtjänst,
och det duger ej att leva över sina tillgångar.
Man måste rätta munnen efter matsäcken och
icke leva på skuld. Icke låna på ett ställe för
att betala en skuld på ett annat.
Skulder är på det hela taget det värsta som
finns. Att leva på skuld är farligt. Vill man
skaffa sig något, bör man vänta, tills man har
råd att köpa det och vara försiktig med att
göra sig några illusioner om framtiden. Ingen
vet vad som kan ske, allraminst nu i vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
