Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 25. Bruk och missbruk av pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det finns sådana, som säga, att "djävulen
skapat penningen för att så ofred bland
människorna", men dessa visa män glömma att
tillfoga, att penningen även gjort, och
fortfarande kommer att göra, mycket gott.
Det skulle föra oss för långt att här
närmare ingå på frågan om den fara och fördel, som
penningen medfört. Penningen finns nu en
gång, den är en makt, och den, som vill fram,
måste lära sig använda den på rätt sätt.
Pengar innebära en fara för människans
ärlighet, men fattigdom ej mindre. Den fattige
har lika många frestelser som den rike. Det är
olämpligt att inneha en befattning, som
oavlåtligen utsätter sin innehavare för frestelser,
vare sig man nu är fattig eller rik.
De, som förakta penningen, se därför icke
synnerligen djupt, ty de glömma, vilka
välsignelser och vilken personlig frihet pengarna
skapat. Det är just bristen på pengar, som
gör människan till en slav.
Men pengar kunna missbrukas och användas
på rätt sätt. De kunna användas så, att de
icke skapa lycka utan olycka. Snålvargen,
girigbuken eller arbetsgivaren, som avlönar sitt folk
dåligt, får sällan den rätta glädjen eller det
riktiga utbytet av sitt kapital. Den ene
samlar på hög för sitt nöjes skull, den andre ligger
i ständig strid med sina arbetare. Detta är
missbruk av penningen och en dålig
användning av dess makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
