Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitriollösningen slås i ett kar och utblandas med så mycket
kallt vatten, att när säden slagits i karet, betningsvattnet må stå
minst en tvärhand öfver säden. Hvetet insläppes småningom och
efterhand, så att alla slöa korn och möjligen efter tröskningen
kvarvarande hela sotkorn jämte ogräsfrön, som flyta ofvanpå vattnet må
kunna afskummas och aflägsnas från den tyngre säden, som sjunker
ned till bottnen i karet. Sedan utsädeshvetet sålunda blifvit
afskummadt, omröres det i karet några gånger samt lämnas kvarstående i
lösningen omkring 12 timmar, hvarefter betningsvattnet af tappas och
h vetet upptages samt utlägges till torkning, som kan verkställas
antingen genom att hvetet tunt utbredes och flitigt omskoflas eller ock
genom att sålla kalk eller aska öfver detsamma och därefter noga
omskofla det, då det genast blir färdigt att användas till sådd.
Efter afsvampning torkas utsädeshvetet lika som när det betats.
414. Äfven rosten förorsakas af en brandsvamp och
motarbetas:
a) genom tidig sådd i väl redd och noga afdikad
jord;
b) genom undvikande af gödsling för hvetet med
ladugårdsspillning, i hvilken finnes rostig ströhalm, ty
från denna spridas fröen till rostsvamparna;
c) genom att icke så hvetet uti jord, som
omedelbart gödslats med stallspillning eller starkt kväfvehaltiga
konstgjorda gödslingsämnen;
d) genom att afslå och låta afbeta gräset på
åkerrenarna, eller ock att på höstarna, sedan marken tjälats,
af svedja det vissnade och rostiga gräset, som finnes på
dikesrenarna, samt uti buskar och snår vid eller i
grannskapet af åkerfälten, så att rostsvampfröet ej må få
tillfälle att spridas till sädesåkrarna;
e) genom att från sädesfältens grannskap bortrödja
berberisbuskar och andra bärare af förbildningarne till
rostsvamparne.
415. Hveteålen (figg. 73, 2 och 3) lägger sina ägg i
de späda hvetekornen, som därigenom hindras i sin
utveckling, sammankrympa och blifva svartbruna, så att de blifva
alldeles olika vanliga hvetekorn och därför ofta anses för
ogräsfrön. – De benämnas ock vanligen för »Mint» eller
»klintfrö» eller ock för »brandkorn», det senare därför att
de se ut som om de vore brända eller svedda.
Hveteålens härjningar kunna förekommas, om sådant
utsädeshvete, i hvilket »klint» eller »brandkorn» finnas,
från dem rengöres. Detta åter kan verkställas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
