Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än om hvetet skördas fullmoget. – Endast det, som skall begagnas till
utsädeshvete, bör få stå på rot tills det blir fullmoget; ty det lämnar
då en kraftigare och starkare brodd samt rikare och friskare skörd
än efter mindre moget och till sådd ofullständigt utbildadt säde.
410. Afkastningen i säd och halm är högst olika
efter jordens olika beskaffenhet och den skötsel samt
gödsling, som jorden för hvetet fått. Afkastningen kan antagas
stiga från 20 till 40 hl. på hektaren i säd samt uti halm
till omkring 3,400 kg. pr har.
411. Sjukdomar. Hvetet angripes dels af svampar,
nämligen sot och rost, samt dels af hveteålen.
412. Sotet [1] är en brandsvamp som förstör
hvetekornens kärna, så att i stället för denna utbildas i
sädeskornen en svartbrun, först klibbig och därefter stoftartad,
illaluktande massa, som utgör frökornen till sotsvampen, och
genom hvilka frökorn denna svamp vidare fortplantas.
När hvetet tröskas gå sotkornen sönder, sotfröet fäster sig på
halmen och på hvetekornen, hvilka härigenom blifva mörka samt få en
oangenäm lukt och blifva till förmälning af mycket underordnadt värde.
Sotigt hvete bör således, innan det användes till mjöl,
rentvättas. Detta sker lättast genom att man vintertiden, vid stark köld,
på logen blandar det sotiga hvetet med snö, omskottar och
slagtröskar det uti snön samt därefter genast harpar det, då sotet fastnar
vid snön och hvetet blir rent, utan att blifva vått.
413. Sot i hvete förekommes om följande iakttages:
a) Man bör till utsäde endast begagna sotfritt, väl
moget och årsgammalt hvete.
b) Man bör icke gödsla för hvetet med färsk
ladugårdsspillning, allraminst med sådan, i hvilken
inblandats ströhalm efter sotigt hvete, emedan sotsvampen
därigenom fortplantas.
c) Är utsädeshvetet sotigt eller befarar man att det
är besmittadt af sotsvampkorn, så bör man antingen
»afsvampa» utsädet genom att nedlägga det i videkorgar
samt neddoppa dessa först i kallt och sedan i 52° varmt
vatten (se punkt 461) eller bör man beta hvetet, så att
de frön till sotsvampen, som möjligen kunna finnas uti
sädeshvetet, dödas. – Till betning använder man med
bästa framgång blåvitriol (kopparvitriol), 0,3 till 0,45 kg.
till hl. utsädeshvete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
