Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Åkerjordens uppkomst samt dess olika aflagringar, matjord och alf. - B) Matjorden och alfven. - Kap. 2. Växtens och åkerjordens kemiska beskaffenhet. - A) Växtens näringsämnen o. beståndsdelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna försättas i bättre skick och vidare göras
fruktbarare genom ändamålsenlig bearbetning och gödsling.
11. Af alfvens och matjordens förhållande till
hvarandra betingas till en väsentlig grad jordens värde och
bördighet. En fast och icke för hastigt genomsläppande
alf höjer ansenligen värdet af sandjord och annan lös
jord, hvaremot det åter för lerjord är bäst, om älfven
är genomsläppande. En matjord af lagom sammanhang
och med äfven så beskaffad alf är den lämpligaste och
bästa.
–––––––-
KAP. 2.
Växtens och åkerjordens kemiska beskaffenhet.
A) Växtens näringsämnen och beståndsdelar.
12. För sin fortkomst och utveckling äro växterna i
behof af passande föda; och denna föda utgöres af samma
ämnen, som ingå uti växterna såsom deras beståndsdelar.
Växterna hämta dessa ur luften, ur vattnet och ur jorden.
Det är allmänt bekant, huru våra odlade växter från
små och obetydliga frön utvecklas och tilltaga, så att de
vid skörden lämna en växtmassa mångfaldigt större än
den, som innehölls i moderfröet. Af ett roffrö, ej större
än ett litet sandkorn, erhålla vi några månader efter
sådden en rofva om flera skålpunds vikt, den rika och
ymniga blasten oberäknad; och af ett hvete- eller
rågkorn kunna uppgå flera strån med en mängd rika och
fulla ax, så att skörden af halm och säd öfverstiger
utsädeskornet mångdubbelt i rymd och vikt. Hvarifrån
har då denna tillväxt, denna förökning af växtmassan
kommit? Detta är en fråga, som själfmant tränger sig
på oss, och svaret blir detta: den har upphämtats ur
luften, ur vattnet och ur jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
