Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - vime ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oreda, förvirring, förveckling ; ved till en
brasa.
vitne, vimine sm., vide[kvist] ; (fig.) band.
vimineo a., vide-.
Vinaccia sf., grums af pressade drufvor;
vin-draf ; (i pl, : vinacce) bottensats vid
vinde-stillation; F svagt vin.
vináccio sm., dåligt vin, svagt vin.
Vinacciuólo sm., vindrufskärna.
vinágro sm., ättika.
Vináio, vinaiuólo sm., vinhandlare; ägare af
en vinstuga,
vinaréllo sm., svagt, syrligt vin.
Vinário a., vin-; cella vinaria, vinkällare.
Vináto a., vinfärgad, vin-; blandad med vin.
vinattiére sm., vinhandlare, krögare.
vincáia sf., se vincheto.
vincapervlnca sf., (bot.) vintergröna,
vincastro sm., spö, käpp ; herdestaf.
Vincénte a., segrande, segerrik.
Vincénz[i]O sm., (np.) Vincent.
Vincere va., besegra, segra [öfver],
öfvervinna ; vinna ; öfverträffa ; öfverväldiga ; bli
herre öfver; beveka; — la mano, skena
(om hästar) ; — della mano, komma förut;
— di cortesía, öfverträffa i artighet ; — la
battaglia, vinna seger; lasciarsi —, låta
sig besegras, bevekas; -Är, få öfverhand,
vinna seger ; chi dura la vince, trägen
vinner. ~si, öfvervinna sig själf, hvarandra.
vincévole se vincibUe.
Vinchéto sm., plantering af videbuskar.
Vinci (Leonardo da) sm., ital. konstnär
[-(1452—^invincibile-]
{+(1452—^in-
vincibile+} a., möjlig att [öfver]vinna,
vlncido a., mjuk, slapp, lös, sladdrig.
vinclglio sm., [vidje]band.
vinciguérra sm., en som alltid vill ha rätt.
Vinciménto sm., seger, besegrande.
Vincipèrdi : fare 1. giuocáre a —, spela
uppenbar orätt,
vinciprémi sm., segervinnare.
Vincita sf., vinst; seger; pris.
Vincitóre a., segrande, segerrik. — sm.,
segráre, segervinnare; vinnande.
Vinco sm. (i pl.: vinchi), vide; vidja,
vidjeband; band.
Vincoláre va., [hop-, samman-, fast]binda.
fjättra ; (fig.) förbinda, förplikta ; inskränka.
Vincolo sm., band; (fig.) boja; [förenings-,
sam]band.
Vindice a. (sm.), hämnande, hämnare.
Vindice sm., (np.) Vindex.
Vinéllo sm., vin, som erhålles genom
påhäll-ning af vatten på förut pressade drufvor;
svagt, syrligt vin.
vinétto sm., lätt vin.
Vinicolo a., vin-.
Vinicoltára se vinicultura,
vinicultóre sm., vinodlare,
vinicultúra sf., vinodling.
Vinifero a., vinbärande.
Vinificazióne sf., vintillverkning,
vinbered-ningskonst.
Vfno sm., vin; da. famiglia, bordviii ; <w
chinato, kinavin ; — nostrano, landets vin ;
— vergine, ojäst vinmust, det själfrinnande
vinet ; — asciutto, sekt ; avere il — cattivo,
(fig.) ha dåligt ölsinne; cavare, trarre ad
uno il — della (dalla) testa, (fig.) bringa
ngn till förnuft, få ngn att ta reson ; tagliáre
il —, späda ut, blanda upp vinet.
Vinolénto sm., fyllbult.
Vinolénza sf., dryckenskap, fylleri,
vinomèle sm., mjöd, äppelvin,
vinómetro sm., vinmätáre.
Vinositá sf., vinhalt ; dryckenskap.
Vinóso a., vinbärande, vinrik; vin-; som har
vinsmak, -lukt; (om vin:) stark; vinhaltig;
begifven på vin, supig; full.
Vinto a. o. pp. (af vincere), besegrad &c.;
darla vinta ad uno, ge vika för ngn; ge
efiter för ngn ; hålla med ngn ; darsi —,
gifva sig, erkänna sig besegrad,
vióla sf., (bot.) löfkoja ; (mus.) viola, altfiol;
— mammola, viol ; — del pensiero, pensé;
— a fiori gialli, lackviol.
Violábile a., kränkbar.
violacciócca sf., violacciócco fsm., (bot.)
nattviol; lackviol, gyllenlack.
Violáceo a., [som stöter i] violett;
violfär-gad, -blå; (ss. sf pl.:) le violacee, (bot.
Violaceæ.
vlolaciócca, violaciócco se violacciocca,
violacciocco.
Violáio sm., viol-, löfkojerabatt.
violaménto sm., se violazione.
violáre va., skända, våldföra, -taga, kränka,
öfverträda; vanhelga; bryta [mot],
violato pp. af violare. — a., violfärgad, -blå;
viol-.
Violatóre sm., en som kränker &c.;
kränka-re, våldföráre, våldsverkare, öfverträdare.
Violazióne sf., kränkning, Öfverträdelse; eds-
brott; våldtäkt,
violentaménto sm., våld[samhet], tvång.
Violentare va., tvinga [med vå[d], ~si, göra
våld (lägga band) på sig.
violentatóre sm., våldsverkare.
Vioienteménte adv., våldsamt, häftigt, starkt,
med våld.
Violénto a., våldsam, häftig, stark. brusande,
väldig; nödtvungen; morte violenta,
våldsam död [genom andras förvållande].
Violénza sf., våldsamhet &c.; våld ; far —,
bruka våld ; con 1. per —, med våld.
Violétta sf., viol[blomma].
Violétto a. (sm.), violett, violblå [färg], [-gre-delin[t].-] {+gre-
delin[t].+}
Violina sf., se borbottamento; (bot.) viol
[-blomma].
Violinista sm., violinist, fiolspelare.
Violino sm., violin, fiol.
violoncellista sm., violoncellist.
Violoncéllo sm., violoncell.
Vioióne sm., basfiol.
Vióttola sf., sidoväg, fot-, gångstig; smal
allé; ingång, tillträde; omväg.
Vióttolo sm., smal gata, gränd, gån g, stig;
medel.
Vipera sf., (zool.) huggorm; (fig.) orm; lingua
di —, giftig tunga.
Viperáio sm., ställe, uppfylldt af huggormar,
vipèreo a... huggorms-,
viperétta, viperina sf., huggormsunge.
Viperino a., huggormsartad, huggorms-; (fig.)
giftig. — sm., huggormsunge.
Virágine, Virágo sf., karlaktig, karlavulen
kvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
